Oklarheter i vikarieprocess väckte missnöje i Matteus

matteus.

När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet.

22.11.2018 kl. 09:26

Kyrkoherden fick tjänstledigt i tre år för att jobba som chef vid samfälligheten och Matteus församling behövde en vikarie. Eftersom det var fråga om ett ovanligt långt vikariat enades Borgå domkapitel och församlingsrådet om att sätta ut en annons för att låta intresserade anmäla sitt intresse. Församlingsrådet skulle ge sitt utlåtande om de sökande till domkapitlet, som fattar beslutet.

Fyra präster visade intresse och beredningsgruppen i Matteus församlingsråd valde att intervjua två av dem. Rådet sammanträdde, röstade och gav sitt utlåtande till domkapitlet: den egna församlingspastorn Patricia Högnabba ansågs bäst lämpad för uppgiften. Rösterna i rådet föll 8–2.

Domkapitlets enhälliga beslut blev att förordna Fred Wilén, kaplan i Borgå, till kyrkoherdevikariatet – med hänvisning till att han, i motsats till Högnabba, uppfyller de formella kompetenskraven för en kyrkoherdetjänst.

Beslutet förvånade bland annat rådsmedlemmen Markus Lampenius.

– Som jag har förstått det har domkapitlet betonat en formell kompetens och den biten hade vi inte betonat. Vi utgick från att vi följer det som står i lagen om kompetenskrav.

Kyrkolagen säger att ett vikariat ska skötas av en ”lämplig präst i stiftet”.

– Jag vet inte var informationen kan ha brustit ifall den här linjedragningen har varit klar redan tidigare. Det var åtminstone inget jag var medveten om att vi borde ha betonat i vårt beslutsfattande.

Lars-Eric Henricson, lagfaren assessor vid domkapitlet, noterar för det första att det är mycket ovanligt att domkapitlet beviljar en så lång tjänstledighet. Han påpekar att situationen i Matteus därför inte är jämförbar med ett kort vikariat. När det handlar om korta vikariat är det vanligt att en annan av prästerna i församlingen sköter kyrkoherdeskapet.

Henricson drar en parallell till vikariat inom den kommunala sektorn.

– Då förutsätter man i långa vikariat att den formella kompetensen och den lämplighet som krävs för att sköta ett motsvarande ordinarie jobb föreligger. Sedan kan man välja bland dem som innehar både formell kompetens och lämplighet.

En ordinarie kyrkoherdetjänst kräver att pastoralexamen och kursen för ledande av församlingsarbete är genomförda.

Om det här är förutsättningarna, har det varit tydligt för församlingsrådet från början?

– Jag kan ju inte säga hur det här har diskuterats i församlingen. Men det är kyrkoherdens ansvar att redogöra för det för församlingsrådet. Jag tycker att kyrkoherden i det fallet säkert har vetat hur vi har tänkt. Det kan inte ha varit oklart för honom. Det kan egentligen inte vara oklart för någon som haft med förvaltning att göra, säger Henricson.

Biskop Björn Vikström har även i diskussioner med enskilda representanter för församlingen understrukit att domkapitlet kommer att väga in den formella behörigheten. Han säger att det inte finns någon formell gräns för när man bör lägga avgörande vikt vid formell behörighet.

– Men i mina ögon – och enligt de andra som satt i domkapitlets plenum – är tre år en så pass lång period att det är motiverat att i mån av möjlighet eftersträva samma behörighet som vid ett formellt lediganslående, i synnerhet då flera formellt behöriga kandidater hade anmält sitt intresse.

– Skulle vi ha haft den informationen på förhand skulle processen ha sett annorlunda ut och kanske man skulle ha besparat åtminstone en del arbete, säger Markus Lampenius.

Medarbetare besvikna på processen

Dagen efter domkapitlets beslut skickades ett brev undertecknat ”Medarbetarna i Matteus församling” till biskopen och domkapitlet.

Brevskrivarna uttrycker sin besvikelse över beslutet och hänvisar bland annat till pågående förändringsprocesser i församlingens verksamhet som är obekanta för en utomstående. De anser också att beslutet underminerar församlingsrådets mandat och att vikariatet inte har sådana behörighetskrav som domkapitlet hänvisat till.

Från domkapitlets sida menar man att situationen inte är så dramatisk som den beskrivs.

Björn Vikström påpekar att det är domkapitlets uppgift att uppmuntra anställda att fortbilda sig. Därför kan domkapitlet inte fatta beslut som signalerar något annat än att utbildningen ger kompetens som behövs för att sköta kyrkoherdeuppdraget.

Henricson säger att det för hans del är oklart vilka anställda i Matteus församling som ligger bakom brevet till domkapitlet. Brevskrivarna ifrågasätter att domkapitlet valt att bortse från de två andra sökande och deras meriter, ifall att det är kompetensen som vägt tyngst.

– I och med att församlingsrådet hade valt bort de två andra var det församlingsrådets val, säger Henricson.

Domkapitlet har utgående från församlingsrådets ursprungliga beredning och samtal med rådets viceordförande tolkat det som att prioriteringen mellan de tre behöriga kandidaterna inte skulle förändras.

– Arbetsgivaren har rätt att förordna den som arbetsgivaren finner lämplig. Ärendet är skött på bästa tänkbara sätt med tanke på förvaltningen. Man kan vara av annan åsikt, men man ska inte försöka förbigå ett system som redan finns, säger Henricson.

Att församlingsrådet inte är det beslutsfattande organet har varit klart för alla, säger Markus Lampenius. Han konstaterar att det är en ovanlig och lite oklar situation, som sällan uppstår och som det inte finns något exakt reglemente för.

– Processen och hur den har gått är nog det som för min del lämnar saker i övrigt att önska.

Emelie Wikblad



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00