Joel Halldorf är docent vid Teologiska högskolan Stockholm.
Joel Halldorf är docent vid Teologiska högskolan Stockholm.

Gud fanns hela tiden och nu märks han

Bok. Tänk om religionen behövs för att bygga ett gott samhälle. 2.11.2018 kl. 14:16

Författaren och teologen Joel Halldorf ville skriva en enkel, folkbildande bok som också är lite konstruktiv. Gud: Återkomsten handlar om att Gud är tillbaka i samhällsdebatten. Äntligen! tycker en del. Inte igen! tycker andra.

Lite som i ”Sagan om konungens återkomst”?
– Jag tänkte att titeln ska låta som en film: ”Gud: Återkomsten.” För mig är det liksom Sagan om konungens återkomst, för vissa andra The Empire Strikes Back, alltså någonting negativt. Så vi har lite olika syn på vilken film det är som utspelar sig, ler Halldorf.
Han berättar att han precis föregående dag fick ett samtal av en man som ville köpa tio stycken böcker för att dela ut till vänner och arbetslag. Äntligen en bok den svarslösa troende kan ta till i hetsiga religionsdebatter!

– De senaste åren har religionsfrågor lyfts också av politiska partier. Man vill förbjuda böneutrop, man vill förbjuda religiösa skolor – det blir en känsla av att det har gått för långt. Pendeln svänger från tolerans till intolerans. Då behövs saklighet och balans, säger Halldorf.

Egentligen handlar boken inte så mycket om Guds återkomst som om religionernas nya synlighet.
– På 1900-talet trodde vi att samhället var på väg att bli sekulärt. Religionen ignorerades och osynliggjordes. Den verklighetsbilden håller inte längre. Religionerna är här, de gör väsen av sig, och de är här för att stanna.

Är den allmänna uppfattningen att vi lever i en sekulär tid även om vi egentligen lever i en postsekulär tid?
– Det finns en sammanblandning här. Man är rädd för att religionerna ska återkomma, man säger att vi måste bevara det sekulära samhället. Men samhället är inte sekulärt. Samhället är pluralistiskt och postsekulärt. Däremot är staten sekulär, och det är någonting annat. Man blandar samman stat och samhälle. Det är ingen av oss som skriver om de här frågorna som vill ha en religiös stat. Men vissa verkar tycka att vi ska ha ett sekulärt samhälle och att religionen helt ska privatiseras. Det skulle bli ett väldigt förtryckande samhälle. Där skulle man förbjuda religiösa möten, man skulle förbjuda religiös förkunnelse på gatorna och kanske religiösa symboler. Och det är en väldigt obehaglig och totalitär samhällsvision, menar jag.

När medier rapporterar om religiösa samfund är det ofta för att det hänt något upprörande – sexuella övergrepp till exempel. Hur allmänbildade är svenska journalister när det gäller religion?
– Det finns ett enormt kunskapsunderskott hos journalister. Journalistiken har ju legat nära det man kallar den kulturradikala traditionen. Kulturradikalismen var väldigt kritisk mot Svenska kyrkans makt. Det fanns skäl till det. Men det är ett problem att journalister idag inte har kompetensen att hantera den religiösa mångfalden. De kan inte det de skriver om. Man kan skriva väldigt initierat om politik och idrott, men religion kan man skriva om bara när det gäller något spektakulärt och otäckt: övergrepp och våld. Det betyder att folk får en väldigt ensidig bild av religion. All vardagsreligiositet går helt under radarn.

Det sägs till exempel att Trumpväljarna är religiösa. Men du gör skillnad på religiös identitet och religionsutövande.
– Finns det ett samband mellan religiös identitet och säg främlingsfientlighet och nationalism? Ja, inom vissa religiösa traditioner. Men tittar man på svensk frikyrklighet finns inget sådant samband. Svenska frikyrkliga är mer positiva till invandring och moskébyggen än sekulära. Tittar man på Trumpväljarna så ser man att de nationalistiska värderingarna – till exempel att identiteten som ”vit” är mycket viktig – var något 60–70 procent av Trumpväljarna kryssade för. Bland religiösa väljare var de här värderingarna inte lika viktiga. Så den nationalistiska konservatismen både i Sverige och USA appellerar mer till sekulära konservativa än till religiösa konservativa. Det vi ser med Trump är alltså konservatismens sekularisering.

Vad kan vi göra åt att religionen fått dåligt rykte?
– Mina svärföräldrar har berättat hur det var förr, när min farfar var pingstpastor i Linköping. De säger ofta: ”Det var så skönt när din farfar kom till stan, för han kunde prata med kommunalråden och man kände att man var normal som pingstvän.” Jag har aldrig riktigt förstått vidden av det där. Kyrkorna måste alltså anstränga sig för att bli en samtalspartner i lokalsamhället: lära känna folk, tala med journalister, vara en normal del av samhällslivet. Det är viktigt att man också visar att man vill vara med och bygga ett gott samhälle, att man bryter isoleringen.

Du skriver att Jesus var revolutionär. Hur menar du?
– Vi tänker idag att idén om människans lika värde, att alla människor har ett unikt och okränkbart värde, är något självklart. Men tittar vi på historien och globalt så ser vi att det inte alls är så. Det normala har varit väldigt hierarkiska samhällen där vissa människor haft mer värde än andra. Så var det också i det antika Rom, där de fria männen hade ett människovärde. Men slavar, kvinnor, barn – de hade inget människovärde, dem kunde man mer eller mindre handskas med som man ville. Så kommer Jesus och säger till dem som inte räknades: Det som ni har gjort för dessa mina minsta, det har ni också gjort för mig. Han identifierar de fattiga och utsatta med Gud. Det är revolutionärt. Att vi inte ser det har att göra med att den här revolutionen har segrat. Vi ska inte ta den för given.

– Tittar vi på samhällets historia så har vi händelser som avlöser varandra på ytan. Under händelserna ligger ideologier, strömningar, trender i tiden, och under dem en mentalitet. Den mentaliteten är fortfarande kristen. Jag skulle säga att den håller på att tonas ut betänkligt, men den lever kvar. Mycket av det vi uppfattar som självklart goda värderingar är en kvardröjande kristen mentalitet. Om den försvinner – det uppfattar jag som den stora utmaningen.

Hur kunde en god, postsekulär politik se ut?
– Det behövs ett kunskapslyft. Den svenska religionspolitiken är utformad för att reglera den svenska statens relation till Svenska kyrkan, en enhetlig religiös aktör. Idag är det inte en religion, det är religionerna. Man måste hantera den här pluralismen, och då måste man kunna göra lite mer kvalitativa bedömningar: vad är det här för slags religion, vad är det här för slags gemenskap, kan vi samarbeta och samverka med dem? Det kräver mycket mer kunskap och mycket mer relationalitet. Tjänstemän och politiker måste känna aktörerna och kyrkorna måste också jobba på de här relationerna. Det finns en bra bild: två händer. Ena handen måste hålla borta den destruktiva religionen, den som är extrem och våldsbejakande. Men all religon kan inte behandlas så, för då göder man snarare extremism och motståndsidentitet. Så den andra handen ska sträckas ut till vanliga religiösa så att vi inkluderar, så att vi säger att vi är tillsammans i detta projekt: att bygga ett gott samhälle.

Sofia Torvalds



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00