Måste religiös identitet följa någon sorts logik? undrar Koko Hubara.
MÄste religiös identitet följa nÄgon sorts logik? undrar Koko Hubara.

Hon Àr kristen, jude, arab och arbetarklass

religion. – Folk försöker få mig att välja. Är du hälften si och hälften så? Men jag vet att jag är helt och hållet alltihop, säger Koko Hubara, författare och chefredaktör för webbmediet Ruskeat Tytöt. 1.11.2018 kl. 14:56

Koko Hubara växte upp i Vanda, i samma hus som sina morföräldrar, föräldrar och systrar. Det var ett hus med grönsaksland och bärbuskar och hundar och katter, och det kallades ”kibbutzen”.

Där fick alla rum. Papperslösa flyktingar gömdes där, och där ordnades en verkstad där man sydde kläder åt gatubarnen i S:t Petersburg.
– Både hemma hos oss och hos min pappas släkt i Israel var familjen ett brett begrepp. Man behövde inte vara biologisk släkting för att räknas.

Hon växte upp i ett arbetarklasshem där två religioner, kristendomen och judendomen, levde sida vid sida.
– Det jag lärde mig hemma är att man hjälper sina närmaste och att alla bokstavligen har samma värde. Vad än någon behövde var min mormor där blixtsnabbt och fixade.
Dagen började med läsning av Helsingin Sanomat, dagens ord och bön. När hon gick hem till kompisar förvånades hon över att de inte läste bordsbön före maten. Men familjen firade också judiska högtider och försökte äta kosher.

Ingen grälade någonsin om religion. Och från första början var det klart att barnen själva får välja vad de tror på.

Koko Hubara är både kristen och jude.
– Men i befolkningsregistret kan man kryssa i bara en ruta.

Hon blev döpt i den lutherska kyrkan. I skolåldern skrevs hon in i den judiska församlingen för att kunna börja i judiska skolan. Men hon trivdes inte, utan ville tillbaka till sin gamla skola i Vanda. Hon blev lutheran igen och gick skriftskolan. Efter skriftskolan lämnade hon kyrkan. För fyra år sedan blev hon medlem igen.
– En människas liv passar inte alltid in i de lådor som man ska kryssa i. Vårt liv och vår identitet förändras. Som tonåring lämnade jag kyrkan för att jag inte stod ut med diskussionen om sexuella minoriteter. Nu vill jag vara medlem och påverka från insidan, rösta på någon som tycker som jag.

Samtidigt har hon i många år tänkt på att konvertera till judendomen.
– Det vill jag inte göra förrän jag hunnit fördjupa mig i den judiska tron. Det är en andlig resa, inte ett ställningstagande. Men jag har alltid studsat mellan de här två religionerna. Jag har inget behov av att bli buddhist. När Jehovas vittnen knackar på min dörr säger jag: Tack så mycket men jag har redan tillräckligt många religioner i mitt liv.

Hon har inte upplevt sin judiska identitet som svår, helt enkelt för att folk inte ser henne som jude.
– Människor ser judarna som vita. Om man antar något om mig tror man att jag är muslim, eller är av indisk härkomst. Efter att jag offentligt började tala om de här sakerna har jag upplevt en viss antisemitism. Jag har fått hemska meddelanden. Men de har alltid kommit från ytterhögern, aldrig till exempel från muslimer.

Hennes pappas familjs rötter finns i Jemen. När hon diskuterar religion med andra araber har de kommit överens om att vara solidariska med varandra.
– Det har varit en helande diskussion för mig. Arab är vanligen synonymt för muslim, och man glömmer att det också finns kristna och judiska araber. Vi grälar inte, vi funderar hellre på vad vi kan göra tillsammans. Min egen arabiska tradition är ju bortspolad, så det har varit tröstande att hitta egna bland andra religioner.

När hon var ung och blev politiskt aktiv förvånades hon över den religionsfientlighet som kunde dyka upp hos vänstern.
– Varför gör ni det så svårt? tänkte jag. Vi har ju de här värderingarna tillsammans, och det är samma värderingar jag fått av mina kristna morföräldrar. Varför ska Gud ha med det här att göra?

I sin bok Bruna Flickor ville hon skriva om att hennes identitet alltid varit tydlig och oproblematisk för henne själv. Det är då hon lämnat hemmets trygga väggar som andra försökt få henne att vingla och snubbla.
– Först när jag konfronterades med andras blick kom den här insikten att man är på något visst sätt när man är kristen eller finländare eller utländsk. Och jag fyller inte rätt kriterier. Inget barn borde råka ut för det. Barn ska vara fria att drömma och förverkliga sina drömmar. Om man tidigt blir låst i en roll kan det vara svårt att tänka ”jag kan bli vad som helst”. Särskilt om man inte ser sig själv i tidningar eller i den offentliga debatten, eller enbart i negativa sammanhang.

Den trånga bilden har också en koppling till hennes arbetarklassbakgrund.
– Det finns en fördom om att människor som inte har utbildning inte kan någonting om någonting, att deras åsikter inte har någon betydelse. Mina föräldrar har nio år grundskola bakom sig. Och ändå var det de som förde mig till konstmuseer och köpte böcker och lärde mig två språk och en massa böner. Den här klassaspekten är jätteviktig för mig. Hur talar vi om människor som tillhör arbetarklassen? ”De är sådana idioter att de röstar på Sannfinländarna.” Så svartvitt är det inte.

När hon växte upp brukade hon gå till Fazers kafé men sin mamma. Där drack de kaffe och åt banana split och trivdes.
– Först när jag var äldre fattade jag att det var ett ställe för finare folk, inte för sådana som vi som kom från en Vandaförort med buss. Mina föräldrar tog oss till årets naturfotogala, de reste med oss. De lärde oss att gallerierna och museerna och biblioteken och kyrkorna tillhör alla – också oss.

Sofia Torvalds

pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20
Kyrkoherdarna Niklas Wallis, Timo Saitajoki och Anders Store tror att det finns en beredskap i kommunen att slå ihop församlingarna.

sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33
Julen kan vara ganska bra även om den inte blir perfekt.

advent. I advent känner många att julsnaran dras åt kring halsen. Men tänk om det inte skulle vara så. Här kommer sex tips till den som känner sig trött i förväg. 29.11.2018 kl. 13:52
Ann-Christine Nordqvist-Källström och Susanne Westerlund välkomnar adventstiden och De vackraste julsångerna.

de vackraste julsĂ„ngerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38

biskopsval. Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. Margareta Puiras, församlingspastor i Karis-Pojo, är ombud för hans valmansförening. 26.11.2018 kl. 10:46

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09
Lisa Enckell

biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50
Slutet nÄtt

Avteckning. President Mauno Koivistos minnesmärke på Sandudds begravningsplats avtäcktes i söndags. 27.11.2018 kl. 15:24

VĂ€lgörenhetsskatt. Kristdemokraternas ungdomsförbund vill ersätta kyrkskatten med en välgörenhetsskatt. Den skatten skulle alla finländare betala. 28.11.2018 kl. 07:30

helsingfors bokmĂ€ssa. Biskoparnas författarintervjuer och det traditionella offentliggörandet av årets kristna bok ingår inte i årets bokmässoprogram i Helsingfors. 24.10.2018 kl. 13:22