Se Freja Pontán och Pia Öhman i det stora faddertestet på www.helsingforsforsamlingar.fi. Du kan också testa ditt eget fadderskap där.

Vi ses sällan men gärna

Kontakt.

Det är aldrig för sent att bli en bra fadder, menar Pia Öhman och Freja Pontán som hållit kontakten i 17 år.

24.5.2018 kl. 00:00

Pia Öhman har fem fadderbarn, däribland Freja Pontán som i dag är 17 år. De träffas några gånger om året, främst i samband med familjefester.

– När jag var liten sågs vi oftare, jag kom ibland till dig på mellanmål efter skolan. Även om vi inte ses så ofta i dag så tycker jag att det är ganska stort att du funnits med hela mitt liv. När jag flyttar hemifrån ska jag bjuda in dig till mig, du hör till på mina kalas, säger Freja Pontán.

Föräldrarnas roll

Enligt Öhman har hon främst Frejas föräldrar att tacka för den fina relationen till fadderbarnet.

– När du har konsert eller något annat viktigt så skickar din mamma ett textmeddelande till mig, jag är glad över att hon poängterar min roll som fadder. Klart att jag som fadder också behöver komma till mötes, men största insatsen kan föräldrarna själva göra genom att tala om faddern med barnet, minnas gemensamma stunder och upprätthålla kontakten.

Hon uppskattar också fadderskapet som en generationsöverskridande kontakt.

– Det är ju jättehäftigt att som barn, och också senare livet, ha en person som kände mina föräldrar redan innan jag föddes. Någon som ser min familj utifrån. Det är ju en lite konstruerad relation men i bästa fall kan faddern ge mig helt nya perspektiv på mitt liv.

Våga ta kontakt

Alla fadderrelationer är däremot inte lika livskraftiga. Livet rullar på, människor kommer och går - plötsligt har man inte setts på en väldigt lång tid.

Pia Öhman tycker ändå inte att man ska tveka att ta kontakt, också med ett lite äldre fadderbarn, även om det kanske är länge sedan man setts senast.

– Men kolla med föräldrarna också så att det är okej att kontakta barnet ifall det är länge sedan ni träffats.

Vad kan man göra tillsammans med sitt fadderbarn?

– Ta en kaffe, umgås, göra sånt som barnet gillar, föreslår Pia Öhman.

Om man inte har egna idéer erbjuder kyrkan i samarbete med lokala företagare på ett knippe utflyktsmål och aktiviteter på Fadderdagen den 3 juni. Bland annat vetenskapsmuseet Heureka, Huvudstadsregionens Hali-Bernit (kramhundar), utomhusbadet Allas Seapool och Helsingfors stadsmuseum erbjuder gratis inträde eller biljetter till nedsatt pris för faddrar som besöker utflyktsmålet tillsammans med sitt fadderbarn. Tanken är att göra umgänget mellan faddrar och fadderbarn så lätt och roligt som möjligt.

Fadderdagen

  • Den första söndagen i juni, 3.6.2018, firar församlingarna i Helsingfors och Vanda Fadderdagen.
  • Kyrkan erbjuder i samarbete med olika aktörer en mängd roliga aktiviteter gratis eller till nedsatt pris för faddrar som besöker utflyktsmålet tillsammans med sitt fadderbarn: Allas Seapool, Barnens stad, Heureka, Superpark m.fl.
  • Tanken är att göra umgänget mellan dig och ditt fadderbarn så lätt och roligt som möjligt.
  • Karta över utflyktsmålen på Fadderdagen och mera info hittas på helsingforsforsamlingar.fi.
Nina Österholm



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22