Statsminister Juha Sipilä talade på kyrkodagarna i Åbo på fredagen. Han deltog också i religionernas fredsmarsch tillsammans med ärkebiskop Kari Mäkinen med flera.

Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar

flyktingpolitik. Statsminister Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar som Finland tar emot. 20.5.2017 kl. 10:19

I sitt tal under kyrkodagarna i Åbo på fredagen sade Juha Sipilä (C) att han personligen kan tänka sig att göra som en del av en europeisk helhetslösning

– Nu vandrar folk längs farliga vägar i Europa utan att veta om de får asyl. Finland strävar till att hjälpa människor nära deras hem. Från de här områdena kunde vi ta en större andel kvotflyktingar och på så sätt tackla människosmugglingen. Vi kan välja ut de svagaste; kvinnor, barn och åldringar som inte klarar av en lång vandring, sade han.

Sipilä slog fast att ingen människa sänds tillbaka till sitt hemland ifall de hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller en behandling som kränker människovärdet. Han nämde speciellt flyktingar från Syrien.

– Många av de över 32 000 asylsökare som kom till Finland 2015 får också asyl i Finland. Men alla som kommer hit uppfyller inte de internationella kriterierna för asyl. En del av dem har radikaliserats i sitt hemland och de påverkar tryggheten i vårt samhälle.

Han anser att Finland tagit sin del av ansvaret för de flyktingar som kom till Europa under flyktingkrisen år 2015.

– Finland följer samma lagstiftning och internationella avtal som de andra länderna i EU. Regeringens huvudlinje har varit att förenhetliga kriterierna och asylpolitiken med de övriga EU-länderna. Våra myndigheter följer mycket noga med hur man i Sverige bedömer läger i de olika områdena i Afghanistan. Om det sker en förändring i Sverige så tar vi den i betraktande när vi gör våra bedömningar. Bedömningen om säkerhetssituationen gör vi i samband med varje enskild ansökan. Våra myndigheter följer också förbuden att sända flyktingarna tillbaka.

Siplä berörde också de flyktingar som konverterat till kristen tro under sin vistelse i Finland.

– Jag har granskat hur de behandlats. Endast tron är inte en grund för få bevilja asyl, med det kan hända att flyktingen kan hamna i livsfara i sitt hemland på grund av sin tro. Jag konstaterade att behandlingen av dessa flyktingar skötts mycket professionellt och ändamålsenligt. Vårt land måste byggas med lag och med hjärta. Jag litar på våra myndigheter och på vår rättsstat. Myndigheterna gör sina beslut med ett stort hjärta, noggrant, med en hög arbetsmoral och genom att följa lag och avtal. Tilltron till myndigheterna och rättsstaten är en grundpelare i vårt samhälle. Därför måste man respektera den och sköta om den.

Sipilä säger sig gärna diskutera Finlands asyllinje med kyrkan och representanter för andra religiösa samfund.

– Vi förenas av respekten för människovärdet, det är heligt och odelbart. Vi är alla Guds avbild. En av kyrkans centrala uppgifter är att stå på den svagas sida. Som statsminister har jag en stor omsorg och ansvar att varje människorna som flyr krig eller förföljelse blir hjälpt. Samtidigt bär jag också ansvar för att vi respekterar lag och de beslut våra myndigheter gör med sin höga arbetsmoral.

Johan Sandberg



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06