En film om att gå vidare när katastrofen redan hänt

film.

Agnus Dei väcker frågor om hur man bäst tjänar Gud och hur man kan fortsätta att tro när det värsta hänt.

20.1.2017 kl. 15:57

Året är 1945, platsen är Polen den första vintern efter krigsslutet 1945. I ett avskilt beläget kloster fortsätter livet på ytan som förr – nunnorna arbetar och sjunger sina böner. Samtidigt är inget som förr – nunnorna bär fysiska minnen av soldaternas övergrepp och våldshandlingar. Det visar sig att flera av nunnorna bär på våldsmännens barn och klostrets abbedissa gör sitt bästa för att hemlighålla graviditeterna för att, som hon säger, skydda nunnorna från skammen. Här kommer filmens huvudperson, den unga franska läkaren Madeleine Pauliac (Lou de Lâage), in i bilden – av en del sedd som en räddande ängel, av andra som ett hot. Pauliacs rollfigur är baserad på en verklig person med samma namn som verkade som läkare för franska Röda Korset. Händelserna i filmen är fiktiva, men beskriver en verklighet som kunde ha funnits.

I Agnus Dei har katastrofen redan skett, trots abbedissans försök att skydda sina nunnor. Frågan är hur man hanterar konsekvenserna efteråt. Här går en skiljelinje mellan å ena sidan tron på att Gud kommer att komma hjälpa den som tror, å andra sidan tron på att människorna själva kan göra en skillnad. Allra finast skildras detta i scenen där en av nunnorna står på knä i bön utanför läkarens fönster. Filmen låter vara osagt om det är Guds ingripande eller nunnans uthållighet som får läkaren att vekna och till slut följa med nunnan till klostret. Agnus Dei väcker också frågor om hur man bäst tjänar Gud och hur man kan fortsätta att tro när det värsta hänt och det, som en nunna uttrycker det, känns som om ”tro är 24 timmar av tvivel och en minut av hopp”.

Agnus Dei är en grym film, ändå oftast osentimental och utan överdrivet dramatiska effekter. Däremot innehåller filmen en epilog som känns onödigt påklistrad i sin ambition att ge upprättelse åt dem som handlat gott och bestraffningar åt dem som inte gjort det. Epilogen sitter illa i en film som i övrigt inte serverar lättuggade moralkakor utan snarare erbjuder en inblick i en situation där det inte finns enkla svar, men där det finns skäl att inte blint följa auktoriteterna.


FILM
Agnus Dei
Regissör:
Anne Fontaine
I rollerna: Lou de Lâage, Agata Kulesza, Agata Buzek m.fl.

Erika Rönngård



sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08