Lidande.

Diagnos: människa

Påsk. Lidande är när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Åskådarplatsen innebär också lidande.
6.4.2012 kl. 10:00
För otåliga människor, så som jag, måste nog väntan vara en sorts lidande. Någon har faktiskt beskrivit lidandet som ”när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Att inte kunna acceptera verkligheten som den är och att vilja ändra den”.
Så måste det ha känts för lärjungarna, Maria och de andra som trodde på Jesus när han blev korsfäst på långfredagen. Ofta är det minst lika hemskt att stå maktlös vid sidan om och se på som att själv befinna sig i elden. Den sjuka är oftast lugnare än de anhöriga. För mig innebär åskådarplatsen också lidande.

På långfredagen inleds gudstjänsten med tystnad. Ingen orgel, inga klockor. Altaret är tomt. Inga blommor, inga symboler.
För lidandet i sig kan inte förklaras eller definieras. Tortyr i något fruktansvärt fängelse långt bort är väl det närmaste man kommer bilden av korsfästelse i dag. Men det betyder ju inte att tortyr skulle vara det enda ”riktiga” lidande i världen. Alla har sitt eget kors att bära, alla har lidande inom ramarna för sitt eget universum. Alla vet hur det känns att lida även om lidandet i sig inte kan inte jämföras. Det är alltid mest synd om mig.

Lidandet ska inte heller förhärligas. Jag tycker inte sången om hur ”hammarslagen ekar än i dag” är särskilt trevlig. Lidandet är alltid, per definition, fel. Det var ju inte så här det skulle bli.

Genom historien har religionen olyckligt nog ofta fått stå för förklaringen när det kommer till psykiskt lidande. Trons principer har gett lidandet en mening. Gud straffade och prövade och plågade – människan led.
Numera, läser jag, har vi delvis bytt ut det religiösa språket mot medicinska termer. Vi får en diagnos i stället för förbön. När lidandet får ett vetenskapligt namn, en diagnos, känns smärtan ibland en aning mer hanterlig. Ja, vi har faktiskt blivit rätt bra på att klassificera det psykiska lidandet men är fortfarande inte i stånd att ta bort det. Trots nya diagnoser och mediciner kommer lidandet alltid att finnas kvar.
– Människan är i botten en lidande varelse, säger den svenska filosofen Fredrik Svenaeus. Lidandet är inte något som vi kommer undan. Det söker sig alltid nya vägar.

Men när du lider så minns att du inte är ensam. I Tyskland kallas långfredagen för Karfreitag, sorgens dag. Engelsmännen säger Good Friday, för långfredagen är också dagen då Gud och människa försonas.
Enligt kristendomen finns det ett samband mellan lidande och räddning: Den långa fredagen när Jesus led på korset led han för vår skull. Han led för att det som gått sönder mellan Gud och människan skulle bli helt igen. Jesus uppdrag var att öppna dörren mellan himmel och jord så att de som längtar till Gud ska kunna komma till honom.

Vi har en lidande Gud som vet hur smärta känns.

”Jag tänker på dig Herre,
du känner all tortyr,
Du är där fångar plågas
och där förföljda flyr”

skriver Margareta Melin.

Vi är aldrig ensamma, inte ens i det
djupaste lidandet.


Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.


Nina Österholm



Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32