Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Ska man be för de döda?

FRÅGA: Vad är tanken med momentet i den allmänna kyrkobönen där kantorn spelar stilla musik efter att prästen kungjort vilka medlemmar som dött. Är det meningen att man ska be för den döda (är det förenligt med luthersk teologi?), för den dödas anhöriga eller för sig själv?

BO-GÖRAN ÅSTRAND är kyrkoherde och svarar på läsarfrågor om tro och kyrka.


SVAR: Det här momentet är viktigt i gudstjänsten. Ibland när jag fungerar som liturg brukar jag tänka att det är som om hela gudstjänsten för en liten stund stannar upp för ett ögonblick. I bönen minns vi de medlemmar som jordfästs den senaste veckan. Vi tackar för vad Gud har gett genom dem och vi minns deras anhöriga. Sedan spelar kantorn ett musikstycke. Under läsningen av de avlidnas namn har också ett ljus tänts för var och en av dem.

Att göra så här har flera funktioner och betydelser. I bönen får vi anförtro våra avlidna åt Guds nåd och barmhärtighet. Det är vad vi ännu levande kan göra. I vår makt ligger ju inte att påverka deras frälsning – det är ju helt och hållet Guds sak. Men till Gud får vi vända oss med allt som berör våra liv och till det hör också de som har lämnat vår gemenskap. I mötet med döden är det djupast sett bara Gud som finns kvar att vända sig till.

Frågeställaren undrar om det är förenligt med luthersk teologi att be för den döda. På Luthers tid vände sig reformatorerna mot de långa själamässorna som uppfattades som försök att förkorta de dödas tänkta vistelse i skärselden. Så ville inte reformatorerna tänka sig saken. I stället framhölls att man i all enkelhet kunde tänka på den döde och på Guds nåd samt lämna allt åt Gud. För det skulle ge frid i hjärtat.

Det här momentet är också till för att be för den dödas anhöriga. Det är ju en av de viktiga uppgifterna i kyrkobönen. Vi ber om Guds kraft och hjälp för varje dag för dem som sörjer och saknar. Och därmed påminns vi även om vår uppgift att själva vara nära dem som sörjer, att se dem och finnas till för dem. För vi ska vara beredda att gå Guds ärenden när våra medmänniskor behöver stöd.

Och som frågeställarna skriver i sin fråga, så får det här momentet i kyrkobönen dessutom vara en bön för oss själva. I vår eftertanke och reflektion kan vi tänka på att vårt eget liv är ändligt och att det viktigt hur vi använder vår tid. Då får vi be att Gud ska hjälpa oss att se klart, så att vi kan lita på Guds nåd och kärlek i Jesus Kristus och så att vi minns vår uppgift att finnas till för våra medmänniskor.

Något av det här får vi göra medan musiken mjukt söker sig under kyrkvalvet och hjälper oss att för en stund vara nära den Gud som alltid är större än allt det vi kan tänka på och som vi alltid får anförtro allt åt.

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55