Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Ska man be för de döda?

FRÅGA: Vad är tanken med momentet i den allmänna kyrkobönen där kantorn spelar stilla musik efter att prästen kungjort vilka medlemmar som dött. Är det meningen att man ska be för den döda (är det förenligt med luthersk teologi?), för den dödas anhöriga eller för sig själv?

BO-GÖRAN ÅSTRAND är kyrkoherde och svarar på läsarfrågor om tro och kyrka.


SVAR: Det här momentet är viktigt i gudstjänsten. Ibland när jag fungerar som liturg brukar jag tänka att det är som om hela gudstjänsten för en liten stund stannar upp för ett ögonblick. I bönen minns vi de medlemmar som jordfästs den senaste veckan. Vi tackar för vad Gud har gett genom dem och vi minns deras anhöriga. Sedan spelar kantorn ett musikstycke. Under läsningen av de avlidnas namn har också ett ljus tänts för var och en av dem.

Att göra så här har flera funktioner och betydelser. I bönen får vi anförtro våra avlidna åt Guds nåd och barmhärtighet. Det är vad vi ännu levande kan göra. I vår makt ligger ju inte att påverka deras frälsning – det är ju helt och hållet Guds sak. Men till Gud får vi vända oss med allt som berör våra liv och till det hör också de som har lämnat vår gemenskap. I mötet med döden är det djupast sett bara Gud som finns kvar att vända sig till.

Frågeställaren undrar om det är förenligt med luthersk teologi att be för den döda. På Luthers tid vände sig reformatorerna mot de långa själamässorna som uppfattades som försök att förkorta de dödas tänkta vistelse i skärselden. Så ville inte reformatorerna tänka sig saken. I stället framhölls att man i all enkelhet kunde tänka på den döde och på Guds nåd samt lämna allt åt Gud. För det skulle ge frid i hjärtat.

Det här momentet är också till för att be för den dödas anhöriga. Det är ju en av de viktiga uppgifterna i kyrkobönen. Vi ber om Guds kraft och hjälp för varje dag för dem som sörjer och saknar. Och därmed påminns vi även om vår uppgift att själva vara nära dem som sörjer, att se dem och finnas till för dem. För vi ska vara beredda att gå Guds ärenden när våra medmänniskor behöver stöd.

Och som frågeställarna skriver i sin fråga, så får det här momentet i kyrkobönen dessutom vara en bön för oss själva. I vår eftertanke och reflektion kan vi tänka på att vårt eget liv är ändligt och att det viktigt hur vi använder vår tid. Då får vi be att Gud ska hjälpa oss att se klart, så att vi kan lita på Guds nåd och kärlek i Jesus Kristus och så att vi minns vår uppgift att finnas till för våra medmänniskor.

Något av det här får vi göra medan musiken mjukt söker sig under kyrkvalvet och hjälper oss att för en stund vara nära den Gud som alltid är större än allt det vi kan tänka på och som vi alltid får anförtro allt åt.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00