Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Varför ordnas det dyra välkomstfester för prästerna men inte för barnledarna?

FRÅGA: Jag har länge irriterat mig över den hierarki som råder i min församling. Då det anställs en ny präst eller kantor ordnas stor (och dyr) välkomstfest. Då det anställs en barnledare eller kyrkvaktmästare hälsas det välkommen vid medarbetarkaffet. Det gör mig så ledsen att det i församlingen så tydligt kommer fram hur olika de olika yrkesgrupperna värderas. Hur kan man ännu 2016 uppskatta en prästs arbete mer än en barnledares?


ANN-SOFI STORBACKA är sjukhuspräst och svarar på läsarfrågor om tro och liv.



SVAR:
Du sätter fingret på en öm punkt. Att man i din församling har valt att välkomna medarbetare på det sättet understöder inte en god anda på er arbetsplats. Hos er ser det ut som om man inte på länge har ställt sig frågan om varför vi fortsätter att göra så ”som vi alltid har brukat göra”.

Det har hänt mycket i kyrkan sedan 1970-talet. Medarbetarskaran är större och mångsidigare, de församlingsanställda är bättre utbildade och man har satsat på att utbilda kyrkoherdarna i ledarskap. Trots det lever gamla synsätt kvar på vissa håll, från den tid då församlingen var mera hierarkisk och prästernas roll var mycket större än vad den är nu.

Det är inte relevant att skilja mellan ”andliga arbetare” och sådana arbetare som har vanliga ”världsliga” arbetsuppgifter, åtminstone inte när det handlar om att värdera arbetsinsatsen. Kanslister, församlingsmästare och gravgårdsarbetare har till exempel mycket kontakt med församlingsbor och ses som representanter för kyrkan i minst lika hög grad som diakoner, kantorer eller präster. Om vi inte välkomnar medarbetare så jämlikt som möjligt betyder det att vi upprätthåller synen på att arbetsinsatserna är olika värda.

Det som komplicerar saken är att det fortfarande finns en skillnad mellan präster och andra församlingsanställda när det handlar om att ta emot en ny tjänst. Präster i ordinarie tjänst, alltså kyrkoherdar och kaplaner, installeras av biskopen eller av kontraktsprosten i samband med en högmässa. Vi kan bli bättre på att kommunicera om hur installationen ska uppfattas. Det handlar ju i grunden om bön och förbön och om att ta emot en tjänst, inte om att lyfta upp den enskilda personen. I kyrkohandboken finns dessutom formulär för hur man välsignar andra församlingsanställda till sina tjänster. Du har alltså till och med stöd i kyrkohandboken för att välkomna en ny medarbetare på andra sätt än vid ett medarbetarkaffe.

Du har redan gjort något när du har tagit den här frågan till Kyrkpressens frågespalt. Jag hoppas att du ännu orkar ta den här saken till tals i din församling och att du nu har fått flera synvinklar på det som du ser som viktigt.


Ann-Sofi Storbacka

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10