Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Varför ordnas det dyra välkomstfester för prästerna men inte för barnledarna?

FRÅGA: Jag har länge irriterat mig över den hierarki som råder i min församling. Då det anställs en ny präst eller kantor ordnas stor (och dyr) välkomstfest. Då det anställs en barnledare eller kyrkvaktmästare hälsas det välkommen vid medarbetarkaffet. Det gör mig så ledsen att det i församlingen så tydligt kommer fram hur olika de olika yrkesgrupperna värderas. Hur kan man ännu 2016 uppskatta en prästs arbete mer än en barnledares?


ANN-SOFI STORBACKA är sjukhuspräst och svarar på läsarfrågor om tro och liv.



SVAR:
Du sätter fingret på en öm punkt. Att man i din församling har valt att välkomna medarbetare på det sättet understöder inte en god anda på er arbetsplats. Hos er ser det ut som om man inte på länge har ställt sig frågan om varför vi fortsätter att göra så ”som vi alltid har brukat göra”.

Det har hänt mycket i kyrkan sedan 1970-talet. Medarbetarskaran är större och mångsidigare, de församlingsanställda är bättre utbildade och man har satsat på att utbilda kyrkoherdarna i ledarskap. Trots det lever gamla synsätt kvar på vissa håll, från den tid då församlingen var mera hierarkisk och prästernas roll var mycket större än vad den är nu.

Det är inte relevant att skilja mellan ”andliga arbetare” och sådana arbetare som har vanliga ”världsliga” arbetsuppgifter, åtminstone inte när det handlar om att värdera arbetsinsatsen. Kanslister, församlingsmästare och gravgårdsarbetare har till exempel mycket kontakt med församlingsbor och ses som representanter för kyrkan i minst lika hög grad som diakoner, kantorer eller präster. Om vi inte välkomnar medarbetare så jämlikt som möjligt betyder det att vi upprätthåller synen på att arbetsinsatserna är olika värda.

Det som komplicerar saken är att det fortfarande finns en skillnad mellan präster och andra församlingsanställda när det handlar om att ta emot en ny tjänst. Präster i ordinarie tjänst, alltså kyrkoherdar och kaplaner, installeras av biskopen eller av kontraktsprosten i samband med en högmässa. Vi kan bli bättre på att kommunicera om hur installationen ska uppfattas. Det handlar ju i grunden om bön och förbön och om att ta emot en tjänst, inte om att lyfta upp den enskilda personen. I kyrkohandboken finns dessutom formulär för hur man välsignar andra församlingsanställda till sina tjänster. Du har alltså till och med stöd i kyrkohandboken för att välkomna en ny medarbetare på andra sätt än vid ett medarbetarkaffe.

Du har redan gjort något när du har tagit den här frågan till Kyrkpressens frågespalt. Jag hoppas att du ännu orkar ta den här saken till tals i din församling och att du nu har fått flera synvinklar på det som du ser som viktigt.


Ann-Sofi Storbacka

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17