Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Hur ska jag stöda min son i att forma relationer där han kan vara sig själv?

Jag läste nyligen att finländska män har väldigt få vänner som de kan tala öppet med. Hur kan jag stöda min son i att lära sig forma vänskapsband och goda relationer där han kan vara sig själv och inte alltid behöver vara tuff och stark?


Maria Sundgren-Lillqvist är kognitiv psykoterapeut och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.


Svar: Vi behöver prata med våra barn om känslor och tankar. Vi behöver agera som goda modeller för dem genom att vi vågar visa våra känslor av sorg, ilska och glädje. Vi får även bekräfta barnens känslor, att det är riktigt att visa ilska och sorg. Vi får bejaka pojkars gråt och sorg. Vi får visa att vi accepterar även pojkars sorg. Av tradition har vi tyckt att pojkar inte ska gråta och att vi sett det som en svaghet.

Vi får diskutera med våra barn om kompisrelationer och vad de tycker att är viktigt. Vilken typ av kompis uppskattar de? Tycker de om kompisar som är tuffa och starka? Vi kan även fundera kring tuffhet och starkhet. När är vi tuffa och starka? Kan vi människor vara både starka, tuffa och sårbara? Jag tror att de flesta människor är en blandning av allt. Den som är riktigt modig vågar också visa andra känslor, den riktigt starka vågar visa sorg och glädje. Att kunna visa kärlek är en styrka. Lite som Bamse säger: Den som är stark måste också vara snäll!
Vi som föräldrar visar också vad som är viktigt i en vänskapsrelation genom hur vi agerar och pratar med våra vänner och våra barn. Våra barn gör ju inte som vi säger – de gör som vi gör.

Det finns inga känslor eller egenskaper som är specifikt kvinnliga eller manliga, utan känslor och egenskaper är universella och våra behov är likadana. Både män och kvinnor behöver öva sig i att uttrycka sina känslor och behov. Traditionellt har kvinnor haft flera vänskapsrelationer än män, fast behovet av vänskap finns hos bägge. Den finska mannen har blivit lärd att tiga och lida, vilket syns i stor psykisk ohälsa och alkoholism i vårt samhälle. Det bästa botemedlet mot detta är att vi vågar närma oss varandra och vara ärliga. Vi behöver inte tjugo goda vänner, men alla skulle må bra av en god vän.

Vi får tro att den finska mannen vågar bli den mera känslosamma mannen, i stället för den tysta och karga. När stora stjärnor som Teemu Selänne kan gråta i direktsändning så förmedlar han att det är okej att gråta, fast han är man. Även om orsaken till gråten inte enbart var sorg, utan mera av glädje, så är det ändå en ny sida vi ser. När både stjärnan och reportern brister ut i gråt och omfamnar varandra visar de kanske vägen för andra finländska män. Det är okej att visa känslor, till och med att gråta i direktsändning.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10