Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Har jag orimliga krav på en livspartner?

Vad är rimliga krav på en livspartner? Jag är rädd att jag väntar på en riddare på vit häst samtidigt som jag är orolig över att rusa iväg med någon som egentligen inte alls är min typ. Hur vet man att han är den rätta och när ska man ta varningsklockorna på allvar?


Jan-Erik ”Nanne” Nyberg är familjerådgivare och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.

SVAR: Fantasin om den enda rätta livspartnern lever nog djupt inom oss alla, mer eller mindre påtagligt. Ändå vet vi ju med förståndet att det finns många möjliga partners. En del samlevnadsexperter säger att om den tilltänkta känns till 60 procent bra finns det goda förutsättningar att kunna bygga upp en bra parrelation. Jag tror faktiskt det är ganska realistiskt. För detta att få leva i känslan av att man funnit den enda rätta är i grund och botten resultatet av en lång process. I det vardagliga mötet, när vi visar varandra kärlek och respekt, byggs en känsla som baserar sig på erfarenhet upp. En tillit till själva förhållandet.

Som du förstår är det här resultatet av ett samarbete. Det handlar både om vad jag själv är villig att bidra med till parrelationen och vad den andra kan och vill ge. Därför handlar partnervalet väldigt mycket om självkännedom. Om jag känner mig själv, och vet mina egenskaper, är risken mindre att jag projicerar mina omedvetna sidor på den andra parten. Jag förmår bättre se den andra som en Annan människa.

Projektionerna, det här att man så att säga omedvetet placerar sina egna omedvetna egenskaper, känslor eller föreställningar hos den andra är något som vi inte kommer ifrån. Ett vardagligt exempel på det här kan vara att man irriterar sig på att den andra är på dåligt humör, men märker inte att man själv går med mungiporna neråt. Man upplever alltså helt ärligt att det är den andra personen som har egenskapen. Om relationen ska lyckas måste vi vara beredda dels att ta emot dessa projektioner av varandra och arbeta med dem, dels måste vi vara beredda att återta projektionen, komma till insikt hur det är oss själva vi möter i den andra.
Att arbeta med projektionerna handlar förstås om kommunikation, ett arbete som sker på många plan: det verbala, genom våra handlingar och känslouttryck, genom det vi inte gör, lika mycket som det vi gör.

Det är på den här processen det beror, om du när du blivit äldre ska kunna uppleva att du har ”hittat den rätte”. Men du kan förstås börja med det vanliga enkla, att se vad ni har gemensamt, på vilket sätt ni är lika och olika. Iaktta dig själv och om du kan sätta värde på både likheter och olikheter. Ditt uppriktiga och starka intresse för den andra, helt enkelt. Börja där. Och ramla inte av den vita hästen ...

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55