Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Varför talade Jesus så ofta i liknelser som tydligen inte var lätta att förstå?

VÅGA FRÅGA:
Varför talade Jesus så ofta i liknelser som tydligen inte var lätta att förstå? Till exempel gällande liknelsen om såningsmannen säger Jesus till lärjungarna: Ni har fått veta Guds rikes hemlighet, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser. Skulle inte Jesus ha velat att så många som möjligt förstår vad han talar om?

SVAR:
Utgångspunkten med
Jesu liknelser är nog att Gud vill att alla människor ska kunna ta budskapet till sig och bli frälsta. ”Gud vår frälsare, som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen” (1 Tim 2:3-4). Meningen med liknelserna kan därför inte ha varit att göra några lyssnare ovissa om frälsningen.

Liknelserna som Jesus berättade har ofta en huvudpoäng. Mera sällan berättade han liknelser där varje detalj ska tolkas symboliskt. Budskapet är enkelt och inträngande. Så till den delen var det alltså inte fråga om att göra budskapet svårtillgängligt. Däremot var det själva innehållet i liknelserna som redan från första början kunde skapa en osynlig vägg i förhållande till lyssnaren. Liknelsens huvudpoäng kunde chocka lyssnaren till den grad att reaktionen blev ilska eller åtminstone en ifrågasättande huvudskakning.


Exempel på det här finner vi i liknelserna vars poäng var att Guds kärlek och förlåtelse är villkorslös, att Gud tar emot syndaren med öppna armar, så som exempelvis liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15:11-32). En Gud som likt pappan i liknelsen springer emot sitt barn som kommer hem efter en fullständigt misslyckad resa blev helt enkelt för mycket för en del av lyssnarna. Särskilt för dem som tänkte mycket på sin egen kraft och förmåga. Men budskapet lyser klart i berättelsen – Guds kärlek är alltid större och kan inte begränsas av oss människor.

På samma sätt lyckades också Jesus framställa vårt ansvar för våra medmänniskor. I liknelsen om den barmhärtige samariern (Luk 10:25-37) visar Jesus vårt ansvar för dem som lider nöd. Många försök att krympa ned vårt ansvar för lidande medmänniskor har gjorts och görs fortfarande för att vi själva inte ska behöva gripa in. Men liknelsen släpper inte förbi någon – Guds kärlek till oss kallar oss att älska varandra.
Det är alltså själva innehållet i liknelsen som kan bli en stötesten och hindra lyssnaren från att förstå. Som lyssnare till liknelserna får vår bön vara att Gud ska öppna våra hjärtan så att vi kan ta emot det omvälvande budskapet om Guds kärlek och vårt ansvar.

BO-GÖRAN ÅSTRAND
är kyrkoherde och svarar på läsarfrågor om tro och kyrka.



vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00