Recensioner

Kärlekens fortsättningskrig

Sofia Torvalds
Ebba Witt-Brattström har skrivit en punktroman om förhållandets dödskamp. (Foto: Marie Klingspor Rotstein)

Det finns en sak man inte ska göra innan man sätter sig ner och läser Århundradets kärlekskrig: surfa på artiklar om Ebba Witt-Brattströms skilsmässa från akademiledamoten Horace Engdahl eller se intervjuer med någondera på SVT-play. De leder till sådan förvirring att man glömmer bort vad det egentligen handlar om: litteratur.

Århundradets kärlekskrig är en roman om ett par som slutat älska varandra. Vi kan alla känna igen oss.
När de diskuterar sitt sexliv kan det till exempel låta så här:
Han sa: / Låtsad kyla / skulle jag ha kunnat acceptera. / Det är ett gammalt kvinnligt knep / som vi män genomskådar. // Men detta är något annat: / ett stenhårt avvisande.
Hon sa: / Kunde du åtminstone / låta bli att springa omkring / naken i lägenheten / med din tjocka buk.
Så här går de på, från ilska och spydigheter till kris, ånger, försoning, en fasad av välvilja, våld. Hon mästrar, han okvädar, de bankar litterära referenser i skallen på varandra, hon rasar poetiskt som en sviken Sapfo, han svarar nedlåtande, ibland så korkat att man känner att hon är så ointressant för honom att han inte ens behöver säga något intelligent.

Det här är inte en roman om varför ett par slutar älska, det handlar ju om partsinlagor. Vi får givetvis ta del av deras åsikter om saken, men frågan är hur tillförlitliga de är.
Alla som någonsin levt i ett förhållande vet att det är två icke-på-alla-sätt-älskvärda personer som sitter där tillsammans genom år av frukostar, luncher och släktkalas. Båda tenderar att brista ut i ointressanta monologer. Man kollar inte alltid in den andras flackande blick. Förr eller senare inser båda att den andra stundvis är självgod och har utvecklat martyrminer.
Allt detta är vardag.
Men vi kan leva med det så länge vi älskar.
Hon och Han i Århundradets kärlekskrig ser på varandra med fasa och vämjelse (ibland med en nostalgi som både de själva och den andra kan missta för kärlek) – och det är det här som är så fruktansvärt med den här boken.
Hopplösheten, ledan, diskussionen som inte leder någonvart, hoppet som tar sig en tur till vallgraven och tittar ner på de döda kropparna i vattnet. Våldet som han riktar mot henne behandlas turvis som anklagelse, turvis som medicinskt problem (kanske en i smyg framskridande frontallobsdemens?).

Man förstår att det fanns en tid då det inte var så – jag drack de scenerna som en törstande – men den tiden är oåterkalleligt förbi. Den här boken luktar ångest och skam och en kvinnas sönderslagna dator.
Texten saknar den innerlighet som präglar Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga, som den går i dialog med. Den är kallare.
Ändå känns den på något vis sann och nödvändig.

Århundradets kärlekskrig
Författare: Ebba Witt-Brattström
Förlag: Norstedts 2016



Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17