Dopet ger oss hemort i kyrkan

06.02.2018
LEDARE. Pojkbabyn, vars föräldrar råkar heta Sauli Niinistö och Jenni Haukio, sover än så länge spädbarnssömn tryggt omedveten om det enorma intresse han väcker.

Utsvultna på egna kungligheter och glansbildsfamiljer är finländarna ivriga att omfamna sin egen presidentprins. Det är bara att önska hans föräldrar stor vishet och benhård integritet i uppgiften att tala om för oss att det finns en stor skillnad mellan att vara en ofrivilligt offentlig eller en officiell person som hans far. Killen är först och främst ett barn, som har rätt att växa upp i fred – och folk behöver tygla sin nyfikenhet som ansvarstagande vuxna människor bör, också inför ett presidentbarn.

Bland dem som gratulerade de nyblivna föräldrarna fanns också kyrkan, med en psaltarvers om vilket underverk varje människa är. Mot bakgrund av presidentparets positiva hållning till kyrkan hittills kan man kanske räkna med att deras baby också döps så småningom. Något televiserat dopkalas för hela nationen blir det förhoppningsvis inte – med hänvisning till resonemanget ovan. Däremot är det helt klart en stark signal till folket om republikens president ser det som naturligt att låta döpa sitt barn – och en ännu starkare om paret låter bli att bära honom till dopet.

Det är inte längre någon självklarhet att barn döps. Dopet är ju inte en namngivningsceremoni, utan ett oförklarligt sakrament och ett varmt välkomnande in i kyrkans gemenskap. Eftersom namngivning och fest lätt kan fixas utan kyrka, känns dopet lätt främmande för dem som inte kan ta till sig det senare.

Dopfrekvensen i den lutherska kyrkan sjunker stadigt, på vissa orter mer än andra. I takt med det sjunker också medlemskapet. I Helsingfors finns det redan nu områden där färre än hälften av invånarna tillhör folkkyrkan. Det här har fått huvudstadsförsamlingarna att satsa aktivt på att synliggöra dopet bland medlemmarna, bland annat genom att lyfta fram faddrarnas roll.

Tro förmedlas i familjen, heliga vanor ärvs inte utan lärs in i tidig ålder. Ofta är modern den som bär vidare aftonbönen och barnpsalmerna till nästa generation. Det här glömmer kanske de ivrigaste förespråkarna för en ”rensad” folkkyrka. De förbiser att trons frö ofta kan vara ett anspråkslöst Gud som haver. Om länken brister redan i början blir vägen till ett naturligt hemvist i kyrkan oändligt mycket längre.

Att hålla fram dopet i vår tid är också en av utmaningarna för den nya ärkebiskop, som eventuellt blir vald redan i den första omgången i dag. Det är möjligt, och efterlängtat, att han eller hon får en viss draghjälp just i den utmaningen av en familj som råkar heta Niinistö-Haukio.

May Wikström

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30