De kommer hem igen till jul

13.12.2017
LEDARE.

Utlandsfinländarna är en grupp som är spridd över hela världen. Siffran varierar beroende på hur man vill räkna dem. Etniska finländare, från första till fjärde generationen, uppgår till 1,6 miljoner. Av dem är nästan lika många som finlandssvenskarna finländska medborgare. Årligen flyttar 10 000 nya finländare utomlands. Den evangelisk-lutherska kyrkan har i dag arbete bland utlandsfinländarna i 37 länder. Församlingarna och grupperna ser väldigt olika ut, både i åldersstruktur och storlek. I vissa av de gamla emigrantländerna, som till exempel Australien, är Finlandskopplingen en rest av sextiotalets stora arbetsemigration. I andra länder ser man en ny generation utlandsfinländare. Det handlar om unga, välutbildade, språkkunniga finska medborgare som flyttar antingen ensamma eller med sina familjer för att jobba som experter inom olika branscher. Det här syns till exempel i Kalifornien, där dataföretagen suger till sig arbetskraft. Allt fler unga studerar också numera utomlands, och många av dem åker inte hem igen när de fått sin examen.

Så varför kyrkan? I en värld där resande och internationell rörlighet är allt mer naturlig, behövs den? Folk är språkkunniga och en mångfald av medier, inte minst de sociala, gör att skotten mellan olika kulturer inte längre är så täta som förr. Det borde vara lätt att smälta in i en lokal församling.

Så är det också. Kyrkans utlandsarbete bland finländare räknar i dag även med det här. I arbetet lyfts det också fram hur en uppgift är att visa på hur kyrkan i världen erbjuder hem också i de nya länderna. Ändå är det betydelsefullt att den evangeliska-kyrkan i Finland håller kvar kontakten med dem som har flyttat ut. En stor del av folket i folkkyrkan finns faktiskt utomlands. De möter upp just den här tiden, till julsångsträffar och julkyrka i en miljö långt hemifrån. Många ”kommer hem till jul” på det här sättet. Och många av dem värderar, kanske mer än någonsin, till exempel den kristna fostran som kyrkan kan hjälpa dem att ge vidare till sina barn. Rörligheten gäller åt alla håll. Finländarna i världen är en resurs som kan bidra med något i sin kyrka, inte minst när och om de vänder hem igen. Där kan de, tillsammans med nyinflyttade finländare, luckra upp en tillsvidare rätt heterogen bild av kyrkan. Tyvärr har den resursen inte tagits till vara så som den kunde, och det här är också en av utlandsarbetets nya perspektiv.

Returen är nämligen inte lätt. Det vittnar många återvändare om. Bland kallduscharna både barn och vuxna möter efter några år utomlands finns allt ifrån misstro, avundsjuka till totalt ointresse. Barn som själva bott i de länder klassen läser om i geografi eller historia låter bli att korrigera ens rena felaktigheter för att inte skilja ur.

I själva verket är ointresset kanske det värsta. Det signalerar att erfarenheter man har inte har någon betydelse. Särskilt kyrkan har inte råd att signalera till någon att det kvittade att man kom hem igen.

May Wikström

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43