Plats för tillit

07.09.2017
INKAST.

Hur mycket jag än skulle vilja undfly det, så kan jag inte undvika att låta så kallade ”terrordåd” påverka hur jag fungerar i vardagen. Det gäller särskilt nu när ett sådant dåd drabbat Åbo, min hemstad under största delen av mitt vuxna liv.

Terrorn har kommit för nära, och jag skäms för att säga det, men efter händelsen märker jag att jag inte kan låta bli att granska vissa av mina medmänniskor med en misstänksam blick. Jag kan inte låta bli att tänka: Tänk om han som går där vill skada mig. Jag kan inte låta bli att se imaginära knivar i handen på ”främlingen”.

Nu vet jag att sannolikheten att någon till exempel skulle sticka en kniv i mig eller köra över mig med en paketbil är minimal. Jag vet att i det stora hela är incidenten i Åbo och dylika dåd trots allt sällsynta.

Jag vet att min oro är orimlig och även i någon mån orättvis mot alla dem som inte vill något annat än att leva i fredlig samexistens med mig och andra. Allt detta vet jag, men trots det försvinner inte min oro.

Dylika dåd bryter upp min normala vardag och sår ett frö av misstänksamhet.

Jag tror att ett av de främsta brotten dylika dåd gör är att rubba tilliten vi har till våra medmänniskor. I regel tror vi inte att någon vill göra oss illa. Det skulle aldrig falla oss in att ens reflektera över det. Vår livserfarenhet visar oss att vi kan lita på att den som vi möter på gatan eller den som kör förbi i en paketbil vill oss väl. Men jag har berövats en sådan grundläggande tillit till min medmänniska.

Tyvärr står andra redo att ersätta tilliten med tal om nationell säkerhet och utvisningar. Min (och andras) misstänksamhet inför främlingens närvaro föder nämligen sådana röster i samhället som arbetar för vissa medmänniskors utanförskap. Dessa röster försöker lura mig att tro att min misstänksamhet är berättigad. De vill normalisera den och göra den till en del av min nya vardag. De vill inte lindra den, utan vill utnyttja den för att stänga nationsgränser för främlingar.

För att jag ska kunna göra motstånd mot sådana destruktiva röster behöver jag en plats där jag, tillsammans med dem som nu är offer för min misstänksamhet, kan mötas i kärlek. Jag behöver en plats där jag kan lära mig att åter se främlingen som min broder eller syster. En plats som föder tillit, inte misstänksamhet. Jag behöver kyrkan, som visar mig vad sann gemenskap innebär.

Jag ber att Gud, den nådige och kärleksfulla, ska stöda och trösta alla hemma i Åbo. Jag ber att han ska befria oss alla från vår fruktan och ge kraft att skapa en levande gemenskap.

Jag ber att vi alla ska finna platser där vi kan mötas som medmänniskor – platser för tillit.

Fredrik Portin

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17