Vår rädsla för kvinnan är fortsättningsvis stark

20.06.2017
INKAST. Även om Finland hör till de mest jämlika länderna i världen, och vi har en lång tradition av fria och självständiga kvinnor, är den politiskt korrekta fernissan på sina håll ännu förfärande tunn, skriver Thomas Rosenberg.

Jag har på sistone fascinerad fördjupat mig i kvinnornas andel i kampen mot den ryska regimen kring förra sekelskiftet. Den var inte liten, men har för det mesta blivit ihjältigen. Det är ju männen som skrivit också vår historia.

Här finns inte utrymme att redogöra för dramatiken under 1900-talets första decennium. Den som vill kan läsa vidare, till exempel om Kvinnokagalen. Den kvinnliga motsvarigheten till Kagalen, den underjordiska rörelse som organiserade det passiva motståndet under ofärdsåren. Kvinnornas roll var på många sätt avgörande, inte genom att koka kaffe och serva sina män utan genom att stå för viktiga delar av den konkreta kampen, med sin frihet som insats. Många män blev deporterade, men kvinnorna klarade sig. En orsak var utan tvekan att gendarmer och tjallare aldrig kunde ana att det bakom de uppblåsta borgarfruarna dolde sig förslagna aktivister. Uppblåsta inte av högfärd utan av förbluffande stora mängder förbjudna skrifter som de smugglade in i landet, insydda i sina kjolar!

Men det handlade om betydligt mer än det. Att Finland som första europeiska land gav kvinnorna rösträtt redan 1906 sammanhänger uttryckligen med kvinnornas insatser i kampen för vårt lands självständighet. Utan den hade kvinnorna helt säkert förblivit politiskt omyndigförklarade betydligt längre. Vi ska inte inbilla oss att speciellt många av männen i vårt land i början av 1900-talet ännu var redo att acceptera kvinnlig rösträtt. Men i kampen för självständigheten dög också kvinnorna – med sina kjolar.

Därifrån är det faktiskt inte långt till dagens attitydklimat. Ser vi på de konflikter som dominerar nyhetsutbudet runtom i världen kretsar förfärande många på ett eller annat sätt kring kön och sexualitet. I stora delar av världen är kvinnan fortfarande förtryckt, öppet och obarmhärtigt, och vi ska inte inbilla oss att vi är så mycket bättre på den punkten. Även om Finland hör till de mest jämlika länderna i världen, och vi har en lång tradition av fria och självständiga kvinnor, är den politiskt korrekta fernissan på sina håll ännu förfärande tunn. Och i den högerpopulism som nu firar triumfer är de kvinnofientliga attityderna öppet synliga.

Vi behöver alltså sannerligen inte gå över ån efter vatten för att stöta på rädslan för det kvinnliga könet, även om vi bröstar oss för vårt frisinne, jämfört med exempelvis den muslimska världen. Se bara på vår egen kyrka, där förskräckande många ännu på fullt allvar tar till Skriften för att legitimera sina kvinnofientliga attityder, helt blinda och döva inför det faktum att Jesus var det närmaste en feminist man kunde komma på hans tid.

Det är lätt att raljera över förstockade könsattityder, men verkligheten är allt annat än munter. Den starka högerpopulism som sveper över världen i dag, både i öst och väst, och bland både kristna, ortodoxa och muslimer, har starka drag av manlig revanschism. Ja rentav panisk skräck inför kvinnors makt och frigörelse.

Thomas Rosenberg

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33