Det är aldrig för sent att byta riktning på sitt liv

08.06.2017
INKAST. Katarina Gäddnäs skriver om det kall som inte släppte greppet om henne.

Så står det i brevet jag fått från företagshälsovården. Du är kallad. Jag hajar till och påminns om en annan kallelse som jag alltid kommer att förknippa med den här årstiden och den här tiden på kyrkoåret - hänryckningens tid. Längtan och viljan hade vuxit fram från skriftskoletiden till gymnasieåldern. Men tvivel fanns: Duger jag?! Jag kände inte en enda ungdom som tänkte liknande tankar.

Såvitt jag visste fanns det inte någon i släkten som hyste ett teologiskt intresse. Och hinder fanns: prästämbetet hade just blivit öppnat för kvinnor i Finland och motståndet var stort på vissa håll. Och så var det min farmor som drömde om att leva så länge att hon skulle få se mig som färdig läkare. Mina närmsta vänner tyckte jag var lite galen, men de hade tack och lov accepterat mig som jag var.

Det var en pingstdag med ett stilla, ljummet regn. Måsarna flög ropande över staden Mariehamn. Spireahäckarna fyllde hela staden med sin doft. Jag gick till nattvarden i Sankt Görans kyrka med min biktmor och när jag var tillbaka på min plats i bänken visste jag att jag hade en kallelse. Jag skulle bli präst. Inget dån från himlen, inget profetiskt tilltal, men en stark inre visshet.

Det var 30 år sedan. Som den trilskande Jona har jag sedan burits i valfiskens buk för att bli uppspottad på rätt strand. Jag läste visserligen teologi, men sedan kom annat i vägen. Tvivel, en rädsla för att inte passa in, inte räcka till, så var det barnen och ekonomin och tusen andra ursäkter.

Men kallet försvann inte, gick inte över. Gud släppte inte greppet om mig. Nu står jag här igen, hoppas få min examen inom ett år och får hoppas och vänta igen på en kallelse, den här gången en yttre kallelse från en församling.

Varför skriver jag så här personligt? Kallelseupplevelser brukar folk hålla för sig själva. De är alldeles för personliga. Det går relativt enkelt att förklara dem psykologiskt och religionspsykologiskt. Ändå skriver jag, för det behövs också exempelberättelser. Hur föråldrat uttrycket än kan verka så finns det något som heter kallelse.

Gud har en kallelse för var och en av oss. Det gäller inte bara präster, missionärer, diakoner, kantorer, läkare eller lärare. Det kan vara en kallelse till forstmästare eller ingenjör, närvårdare eller förebedjare. Jag fick inte ro innan jag svarade på min kallelse. Det var väldigt onödigt att det skulle ta 30 år av desperata försök att hitta på någon annan väg.

Så lyssna nu noga både inåt och utåt. Är du på den plats, i det värv där du skall vara just nu? Det är aldrig försent att byta riktning på sitt liv. Och vår kyrka behöver arbetare.

Katarina Gäddnäs

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39