Jag hittade Jesus i ett hav av kycklingar, påskharar och äggformade sötsaker

11.04.2017
KOLUMN. Jag försöker tänka på Jesus. Jag försöker verkligen. Tar i från tårna, blundar och gör mitt allra yttersta. Men det går inte. Jesus kan helt enkelt inte konkurrera med ett kilo godis.

Amanda Audas-Kass är lärare i modersmål och bloggare.

Jag är ungefär nio år gammal. Det är påskafton och jag har just kommit hem från några timmars ihärdigt påskhäxande i hemkvarteren i Vasa. Jag vet att vi firar påsk för att Jesus dog och uppstod. Jag har hört det hemma, jag har hört det i skolan och jag har hört det i söndagsskolan.
Men just där och då, när jag sorterar mitt påskgodis – det jag gillar mest längst till höger och marmeladen till vänster – känns det onekligen som om man stavar till påsk med kinderägg, lakritsstänger och karameller med papper på. Dödsskallekullar och tomma gravar behöver inte ens försöka.

Tio år senare är jag svartvit och hård, så där som man åtminstone på något plan får vara när man är ung och söker svar på frågan om vem man vill vara. Om det skulle finnas ett demonstrationståg mot påskhäxor skulle jag gå längst fram med de vassaste plakaten. Jag skulle kanske rent av starta hela tåget.

Mitt nittonåriga jag anser nämligen att choklad­äggen stjäl showen från påskens egentliga huvudperson och är därför beredd att låta påskhäxorna åka en sista gång till Blåkulla och sedan stanna där för gott.

Jag vet att jag menade väl när jag var nitton och visst hade jag en poäng. För nog är det ju lite sökt att Jesus ska hittas i ett hav av kycklingar, påskharar och äggformade sötsaker. Man måste liksom ta till mer än fantasi för att hitta kopplingen.

Men jag har ändrat mig. Igen. För det där påskgodiset bidrog onekligen till att jag som barn fullkomligt älskade påsken. Att jag kom ihåg att den fanns och att jag längtade efter den redan många veckor innan den kom. Och jag visste ju hela tiden vad påsken egentligen handlade om.

Trots att den också bjöd på den där godisfesten. Så Jesus kunde ju visst konkurrera!
För mig som kristen är påsken livsviktig. Den där allra första påskdagen är världshistoriens största dag, den dag som visar att allt är möjligt, att ljuset faktiskt är starkare än mörkret och att döden inte har sista ordet. Vi har all orsak att fira hoppets högtid!

Om mina barn har lättare att älska påsken om den ramas in med påskgodis så välkomnar jag varmt alla hucklen, förkläden och kopparpannor i världen.

Amanda Audas-Kass

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17