Predikningars politiska potential

08.09.2016
Ett av mina intresseområden är för tillfället det amerikanska presidentvalet. Mitt i den valyra som pågår blev jag påmind om en incident i det amerikanska presidentvalet 2008. Då framträdde videomaterial där Jeremiah Wright, pastorn i kyrkan som Barack Obama brukade besöka, i en predikan deklarerade att Gud inte välsignar Amerika, utan Gud förbannar Amerika för dess oförmåga att arbeta mot rasism och segregering.

Eftersom ett sådant fördömande av nationen är ett tabu i Amerika blev Wrights predikan snabbt ett problem för Obamas presidentkampanj. Obama blev tvungen att snabbt ta avstånd från sin pastors uttalanden samt lämna den församling som han varit en del av i flera år.

Predikningar kan tydligen vara politiskt sprängstoff. Men de förmår inte enbart störa den etablerade politiken. De uttrycker även en politisk vilja.

Här förstår jag inte ”politik” främst som ett pragmatiskt arbete, där det offentliga livet organiseras utifrån vissa juridiska och ekonomiska förutsättningar. Jag uppfattar istället politik som det aktiva arbetet att föreställa sig en verklighet som är bättre än den som vi för tillfället upplever. Politik handlar därmed generellt sett om att föreställa sig livet som det kunde vara när det är som bäst och även sträva efter att förverkliga detta liv.

För att kunna föreställa sig en ny och bättre framtid måste man däremot vara beredd att tala ärligt om nuet – man måste vara beredd att synliggöra lidandet så att det kan konfronteras och åtgärdas. Jag tycker av den anledningen att det var beklagligt, om än förståeligt, att Obama valde att frånsäga sig relationen med sin pastor.

Den verklighet som pastor Wright förmedlade med denna förbannelse var en som föddes ur det lidande och förtryck som svarta i Amerika dagligen fått uppleva – ett Amerika där vissa var utstötta och under ständigt hot på grund av sin hudfärg; ett Amerika som behövde ledas mot det goda; ett Amerika som fler borde bli medvetna om; ett Amerika som strider mot kyrkans kärleksbud.

Predikningar kan därför potentiellt vara viktiga politiska manifestationer. Därför kan man säga att alla predikanter har ett särskilt kall att vara politiska aktörer genom att dels ge en bild av den värld vi lever i, dels förkunna en alternativ föreställning om denna värld. Predikningar kan naturligtvis beröra annat också, men detta är en aspekt som jag hoppas att kyrkans förkunnare aldrig glömmer och som församlingen aldrig glömmer att kräva. Detta är ett uppdrag som blir desto viktigare nu när bland annat krigets, fattigdomens och miljöförstöringens misär kommit allt närmare vår vardag.

Må Gud välsigna oss med sådana predikningar som har potential att mobilisera församlingen att arbeta för en ny verklighet – en verklighet som är bättre än den vi för tillfället har.

Fredrik Portin

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17