Min kamp för att inte bli synsk

25.08.2016
Mitt sommarbibliotek skänkte bort makulerade böcker och tidningar. Jag bar hem några och fick mig en dos av ofelbara dieter och träningsprogram för drömkroppen. Och plötsligt mindes jag buntarna med veckotidningar som mormor varje sommar lånade av en fru i byn. När mormor hade läst dem bar min kusin och jag hela bunten ner till bastukammaren. Där låg vi sedan och läste så att ögonen stod på skaft. Jag tror inte att sådana veckotidningar finns längre. Där fanns suspekta fotonoveller som troligen skulle kännas mycket oskyldiga idag, men som jag med nioåringens intuition visste att jag inte skulle visa för mamma. Men framför allt fanns där veckans Olösta Brott rakt ur livet, ofta med övernaturliga inslag, och så Ingrid. Ingrid var synsk. Hon förmedlade budskap mellan vår värld och den osynliga världen, och svarade på läsarnas frågor. Det var allt från försvunna ringar till döda barn. I en tidning var Ingrid själv intervjuad. Hon berättade hur tungt det var att ha gåvan att vara synsk. Det var så många som ville ha hjälp i andevärlden. En dag hade hon bestämt sig för att stänga ut allt annat och göra undan hushållsarbetet som hade samlats på hög. Men det hjälpte inte: Så fort Ingrid ställde sig vid strykbrädet gled det fram en ande bakom gardinen.

Jag läste och rös. Så där jobbigt ville jag aldrig få det. Nej minsann, jag ville stryka kläder i fred! Så jag började hårdträna på kvällarna. Jag stirrade stint på lampan som hängde i taket och tänkte: ”Gunga inte … gunga INTE!” Den sommaren genomgick jag en hårdträning i konsten att INTE klara något övernaturligt, och det gav resultat: Än idag kan jag inte få en lampa att gunga. Varför jag var så övertygad om att jag kunde det minns jag inte. Däremot har det hänt, när jag som vuxen har stått bakom berget av ostrukna kläder, att jag smått hoppfullt sneglat mot gardinen för att se om det inte skulle glida fram någon distraktion där. Men nej.

Nu tror ni kanske att jag är ute efter att förlöjliga detta med att vara synsk och uppfatta mer än fysikens lagar borde tillåta? Men det är jag inte. Jag har senare lärt känna flera personer som ser och hör sådant som många skulle avskriva som omöjligt. Jag kan inte bedöma vad som utspelar sig inom en människa och vad som förekommer oberoende av mottagaren, fastän osynligt för de flesta. Hur skulle jag kunna det? Jag väljer i stället att förklara upplevelserna med ”tillsvidare oupptäckta naturlagar”. För jag har alltid tyckt att det är ett tecken på hybris eller rädsla att hävda att vetenskapens nuvarande gränser utgör gränserna för vad som är möjligt.

Jag skulle önska att man inom kyrkan inte var rädd för att lyssna på sådana här erfarenheter. Att ord som synsk eller ängel inte skulle slå på ett New Age-alarm. Jag tror att änglar omger oss. Jag tror att en del människor ser mer än andra. Inte jag, visserligen. Men jag har ju hårdtränat.

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35