Ett ruckel för gemenskap

14.07.2016
Det finns två typer av människor, sägs det ibland. Sägs det förresten ganska ofta. De som applåderar när planet landar och de som inte gör det. De som vet hur man använder ”de” och ”dem” och de som inte vet det (modersmålslärarens personliga favorit). De som bor i Larsmo och de som vill bo i Larsmo. Och – har jag upptäckt under de senaste åren – de som älskar vårt sommarhus och de som inte gör det.

image

För i dagarna ganska precis tre år sedan gjorde jag mitt livs mest spontana inköp. Jag köpte en fjärdedel av ett hus. Min man, min syster och min svåger köpte de andra fjärdedelarna. När man köper ett hus till det pris som vi köpte vårt sommarhus får man räkna med en del överraskningar. Absolut. Men under de tre år som gått har vi fått bara överraskningar och egentligen inte en enda positiv sådan. Allt är alltid lite värre än det först ser ut att vara. Allt tar alltid lite längre än vi först tror att det ska ta. Allt blir alltid lite dyrare än det först var tänkt att bli. Om arbetet fortskrider i den här takten lär vi ha ett respektabelt hus när jag blir pensionär – om Herren dröjer och vi får leva. Men om de negativa överraskningarna fortskrider i den här takten – och om Herren dröjer och de får leva – är huset kanske i skick när mina barnbarn blir pensionärer.

Men vi älskar ju det här huset. Och vi är inte de enda. Många av de människor som klivit in över vår tröskel har känt som vi. Men långt ifrån alla. Som sagt: det här sommarhuset delar folket. Mer än sylt och mandelmassa, mer än kärnkraft och mer än Nato.

De som ser alla skavanker, allt ogjort arbete och alla brister kan ju omöjligt gilla vårt sommarhus. Men de som ser bortom allt det där fattar precis. De som ser att det här rucklet möjliggör en gemenskap som bär hur långt som helst. Aldrig någonsin tror jag så mycket på delade liv som när jag lever mitt sommarliv, när delade liv är lika vardagligt och självklart som knäckebröd.

Jag tror att Gud är som närmast när vi är som närmast varandra. När vi hjälper varandra, när vi talar om viktiga saker, när vi skrattar tillsammans, när vi gråter med varandra och när vi vågar visa alla de där egenskaperna som vi inte skriver in på vår CV och sedan får märka att kärleken bär också dem. Eller när vi lever fyra vuxna och fem barn i ett sommarhus som har potential, men bara potential, och ändå inte saknar något alls för att vi har varandra. Gud hittade på gemenskap, han ÄR gemenskap och när vi bygger gemenskap blir vi ännu mer hans avbilder på jorden. Hans händer och fötter och öron och ögon på jorden.

Och den här jorden behöver just precis det.

Amanda Audas-Kass

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35