Det pinsamma landet?

10.09.2015
Detta år har tärt på alla spår av nationalistisk anda jag haft. Jag har under året förfärats i större utsträckning än tidigare när jag tagit del av inrikesnyheterna. Finlands politik tycks ha tagit en absurd vändning och övertagits av en samling populister och ideologer vars syften jag är rädd att ska ruinera folksjälen.

När min familj hade gäster från Sverige i somras ville de gärna diskutera Finlands nuvarande politik bland annat gällande flyktingar, bistånd och välfärdssatsningar. De var förundrade över den väg Finland valt och jag kunde inte göra annat än erkänna att Finlands politik för tillfället är allt annat än förträfflig. Framför allt upplevde jag att jag var tvungen att skämmas för hela Finlands del eftersom jag upplevde att mitt land blivit pinsamt.


Den politik som Finland har gått in för skulle egentligen inte behöva vara så farlig, eftersom man i en demokrati alltid kan ersätta den politik som förs. Men politiken har blivit en källa till oerhörd ångest och sorg för mig eftersom folket verkar acceptera den riktning politikerna tagit (i alla fall om man ser till vissa gallupundersökningar). Jag ser inga revolter på gatan, i stället upplever jag att folket nickar instämmande.

En känsla av pessimism inför framtiden har därför legat över mig under våren. Men den tyngden lättade aningen under sommaren.


Efter att riksdagsledamot Olli Immonen i somras gjorde sitt nu ökända uttalande mot mångkulturalism väcktes äntligen många finländare ur sin politiska slummer. Vi har en dröm-kampanjen samlade som en följd av uttalandet tusentals människor som protesterade mot den populistiska och ideologiska grund som Immonens uttalande baserar sig på.
Jag och min familj tog del i protesterna som hölls på Åbo torg i början av augusti och när jag stod på torget tillsammans med drygt 1 000 bröder och systrar försvann en stor del av min pessimism. Tillsammans utgjorde vi i den stunden en gemensam kropp med en politik som var ett alternativ till den etablerade. Vi synliggjorde ett Finland som välkomnar främlingen – ett Finland jag kan vara stolt över.


På samma gång påminde demonstrationen mig om hur viktig kyrkan kan vara. Precis som på Åbo torg förmår även kyrkan skapa sådana utrymmen där en alternativ politik framhålls. Framför allt när kristna samlas för att fira nattvard tillsammans kan de manifestera en politik som inte innefattar främlingsfientlighet, en övertro på marknaden eller förkastandet av de minsta bland oss. Kyrkan kan sålunda när hon är som bäst synliggöra en politik som utmanar landets pinsamheter.

Fredrik Portin

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52