Ett bröllop är så mycket mer än en fest. Det markerar slutet på en era och början på en ny. Då nära vänner som man umgåtts med under stora delar av livet gifter sig och bildar ett nytt hem så kan det onekligen vara svårt att anpassa sig till den nya verkligheten.
Personligen hade jag en liten kris i början av sommaren då min bästa vän inte bara gifte sig utan i samband med det också flyttade ut från lägenheten. Han skrev så här till mig: Jag vill se det som att vi fått mer än vi förlorat.
Det är en bra attityd. För om inte det gamla dör kan inte heller det nya uppstå. Och det är det nya som tar oss vidare på vägen.
Det är i sådana stunder av förändring och vägskäl som det är bra att låta de illusioner om livet man byggt upp rasa. Hur skrämmande och smärtsam förändring än kan te sig så är den oundviklig. Om vi vill utvecklas som människor och komma vidare i livet så måste vi våga gå igenom de stunder då vi måste släppa greppet och låta det som är gammalt dö. Det är inget fel med att en era tar slut, det är en inbjudan till något nytt.
