Så ser folket på sin kyrka

26.02.2015
Folkkyrkobegreppet är svårt att ta till sig och majoriteten av finländarna uppfattar den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som en statskyrka. Den slutsatsen drar forskaren Leena Sorsa vid Kyrkans forskningscentral i en nyutkommen publikation. Kyrkan själv brukar framhålla att den, till skillnad från de övriga nordiska, faktiskt varit skild från staten ända sedan år 1869, när det faktum att den lutherska kyrkan inte kunde ledas av en ortodox tsar påpassligt utnyttjades av kyrkolagsarkitekten Frans Ludvig Schauman. Kyrkan fick rätt att stifta sina egna lagar, en rätt den fortfarande har. Ändå finns det i praktiken många starka band och privilegier i förhållandet. Och det är dem medborgarna tydligt ser och påpekar, enligt Sorsas forskning.

I samband med ett föredrag om de nordiska kyrkorna och äktenskapslagstiftningen konstaterade den danska kyrkolagsforskaren Lisbet Christoffersen att den finska modellen trots allt kanske handlar mer om ett delegerat lagstiftningsansvar än ett självständigt. Makten finns kvar hos staten, på samma sätt som den gör i det reformerade Norden överlag. Hennes landsman Erik Bjerager, chefredaktör för Kristeligt Dagblad, är inne på samma spår: Resultatet av reformationen i Norden var inte att kyrkan skulle ha övergett sitt gamla projekt att säkra de kristna värderingarnas plats i samhället. I stället övertog staten projektet, kungen skulle se till att medborgarna hade rätt tro och uppförde sig ordentligt.

I och med detta fanns det också en risk att kyrkan glömde bort vad hon själv var, en trosgemenskap i första hand och inte en skola för goda medborgare. Det är samma tankegångar som nu syns i Leena Sorsas viktiga genomgång av förhållandet mellan kyrka och stat. Det behövs en förnyelse och framför allt en medvetenhet inom kyrkan om att det inte kan fortsätta som förut, menar hon. Ungefär samtidigt med hennes rapport publicerar kyrkan en bred undersökning över vad dess medlemmar förväntar sig av kyrkan. Där kommer det fram att den snabbast växande gruppen är de som benämns irrallisia (ung. de med lös anknytning). För dem kvittar epitet som ”institution” och ”tradition”. De väcker snarast frustrationer. Den här gruppen har specifika frågor och önskemål till kyrkan – till självcentreringens branter – och saknar förståelse för attityden ”så där har vi aldrig gjort”. De utgör en enorm utmaning för kyrkan, inte minst för alla dess anställda. Dessutom är gruppen överväldigande stor, samtidigt som den är starkt koncentrerad till städerna. Hela 1,5 miljoner medlemmar tillhör denna. Grupper som ”moderata” och ”frisinnade” ligger långt efter i antal med 700 000 respektive 400 000.


En förändring är oundviklig, menar Sorsa. Hon har sannolikt rätt. Lösningen är ändå inte en tvångsmässig sekulär stat. Den ligger i en positiv religiös mångfald. I den har finländarnas breda förståelse för kristen tro sin självskrivna plats, men med andra motiveringar än lagens bokstav.

May Wikström

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01