Prästgården gör comeback?

12.02.2015
I början på 80-talet slopades den allmänna boendeplikten i kyrkolagen. Församlingarna fick ett halvt år att besluta om de ville ha kvar den i sin församling. I Borgå stift valde 50 av 81 församlingar att behålla den. Traditionen satt djupt i det svenska Finland, betydligt djupare än i de finska församlingarna. Tio år senare var hälften av landets hundra bebodda prästgårdar svenska. Att den lysande prästgårdslampan hade en betydelse signaleras också av att riksdagsledamöterna Håkan Malm, Ulla-Maj Wideroos och Pehr Löv på 90-talet ställde ett spörsmål till regeringen om vad den tänker göra för att inte beskattningen av boendet ska leda till att prästerna flyttar ut. De ansåg att en tom prästgård försämrar församlingsmedlemmarnas kontakter till exempel för själavård, och att en bit kulturhistoria fördunklas. Dessutom riskerade värdefulla gamla hus att förfalla.

Prästgården är en viktig symbol. Som alla symboler också något som väcker känslor. För församlingsmedlemmar i gamla svenskbygder utgjorde den ett slags hem, som man kanske besökt på dop och kyrkkaffen. Men där språklandskapet hade förändrats var det naturligt att prästgården också andades gammal överhet. Slaget om prästgårdarna låg som en pyrande beställning. Det handlade om mera än bara ett hus. Rädslan för att väcka ont blod i samfälligheterna, och det faktum att det var så dyrt för församlingarna att hålla gårdarna i skick, gjorde att prästgårdsboendet många gånger låg ljusår från Sköna Hems inredningssidor. Och skillnaden mellan hem och kontor var en utmaning. Mårten Andersson skriver i Det lyser i prästgårdsfönstret hur en obekant dam utan hälsning stegade vidare från pastorskansliet i Eckerö prästgård till familjens matsal.


– God dag!
– Hm.
– Önskar ni något?
– Nej!
– Vad gör ni här då?
– Vi är på vanligt museibesök.
– Detta är inget museum, detta är vårt hem! Damen slog ut med handen och utbrast med gäll röst:
Det här?!

I ett par församlingar har prästgården blivit festvåning, i mer eller mindre flitig användning, i andra har de bara fått stå i väntan – som i Borgå. Mats Lindgårds vision av en prästgård som är både boende och samlingsplats - församlingshem i dess rena bemärkelse – är vacker men har samtidigt en allvarlig underton. Den förebådar en framtid där allt är mindre: församlingen, pengarna, massorna i fastigheter och personal. I dag är det mycket begärt av en modern familj att deras hem samtidigt är ett centrum för människor som kommer och går. Men den dag kyrkoherden eventuellt är beroende av att just de människorna betalar hans eller hennes lön kan perspektivet på vad som är en herdes uppgift skifta radikalt. Ett yttre tvång kan till och med föra det till ett uppdrag som ligger närmare medlemmarna.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54