Har du också känt att du liksom misslyckats med att hitta livsglädjen under årets upplaga av senhöst kontra tidig vinter? Har du också tänkt att du gjort något fel: Inte tänkt tillräckligt positivt, inte varit ute tillräckligt mycket dagtid, inte skapat tillräckligt goda kvällsritualer för att somna – helt enkelt inte varit tillräckligt duktig på att anpassa dig?
Här kommer några medkännande ord: Det är inte ditt fel att du behöver dagsljus och att ljusterapilampan kanske snarast känns som att svälja ett vitaminpiller när man längtar efter ett riktigt mål mat. Med knappt tre veckor kvar till vintersolståndet påminner jag om att man inte måste ta mörkerveckorna till sitt hjärta. Att det är okej att misslyckas med att känna myset och mest bara längta efter att få vända ansiktet mot solen igen. Så håll ut! Mitt i det största mörkret ljuder änglasången och sedan rör vi oss mot ljuset igen. Jag lovar inte att rätt antal soltimmar kommer att lösa alla dina problem, men jag vågar nästan lova att det blir lättare att ta itu med dem.
