Bara de riktiga orden tål slitage

23.10.2014
Tron är oändligt svår att tala om. Den är en utmaning lika stor som när vi försöker tala om kärleken. Det är lätt hänt att det blir floskler och pannkaka av alltsammans. Hur ska man kunna beskriva något som har en så stor betydelse för en?

Om utmaningen är stor på det individuella planet så är den närmast gigantisk i det drama som kallas gudstjänst. Där ska en grupp människor tillsammans förenas i en cirka en timme lång ordkavalkad, där deltagarna ska verbalisera hela spektret av tro: tillbedjan, nödrop, ånger, tacksamhet och undervisning.


I Sverige pågår som bäst en hett omdiskuterad förnyelse av kyrkohandboken. Den boken innehåller mässans alla delar, böner, växelläsningar och andra talade eller sjungna texter.


Den pågående förnyelsen och det förslag som har prövats i församlingarna det senaste året sattes under lupp i den teologiska facktidskriften Årsbok för svenskt gudstjänstliv. Bland artiklarna finns lingvisten Eva Hættner Aurelius analys av den svenska som har använts i förnyelsen. Den är intressant, därför att språket så tydligt också visar vilka strömningar som rör sig i både det allmänna och teologiska tänkandet. Det röjer bättre än något annat vilka begrepp som på något sätt blivit obekväma. Men försöken att skyla över dem är ibland ännu värre än ursprungsbegreppen, något som Hættner Aurelius avslöjar med obarmhärtig skärpa. Hennes text är intressant inte bara som analys av det svenska handboksarbetet, den gäller också det språk vi använder i våra kyrkor.

Sitt personliga recept för ett liturgiskt språk ger hon också. Det ska enligt henne vara slitstarkt, klart, idiomatiskt och skönt.


Viktigast av alla är ändå det första kriteriet, ett krav hon väljer att uttrycka elegant med Hjalmar Gullbergs formulering:

”Bara de riktiga orden/orden med krona och fågelsång har en skugga som träden.”

Ibland kan det hända att de riktigaste orden faktiskt råkar vara de där man så tappert försöker undvika. Som ordet ”synd” till exempel. I sin analys går språkvetaren rätt ampert åt vissa böner där det hon kallar ”nebulösa uttryck”, det vill säga vaga eller svårbegripliga formuleringar, plockas in därför att man darrar på manschetten.


Och inte alltför överraskande platsar ordet ”synd” just där. Särskilt barskt går hon åt handboksförslagets fäbless för ”brustenhet”. I bönen om förlåtelse ber man om förlåtelse för det man har brustit mot Gud, skapelsen och medmänniskorna. ”Man kan inte brista mot någon, däremot bryta mot någon/något”, dundrar Hættner Aurelius. Hennes slutsats är att författarna helt enkelt är rädda för att antyda förbrytelse, synd eller andra svåra ord.

Det svåra kan ändå vara det rätta. För visst bryter vi mot det vi ville, och mot dem vi vill väl. Och det skaver illa i oss. Skönast är om det kan nämnas och lämnas i bönen, rakt upp och ner bara. För att citera Martin Luther som ansåg: ”Kort ska man bedja, men ofta och starkt.”

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00