I valet och dess kval

17.09.2014
Kandidatnomineringen till församlingsvalet tog slut i måndags. Då skulle listorna över vilka kandidater som ställer sig till förfogande i församlingen vara inne på pastorskanslierna.

De listorna lämnades säkert in med en och annan lättnadens suck. Det har inte varit alldeles lätt för ombuden att få ihop tillräckligt med namn. ”Trögt på vissa ställen och hyfsat på andra”, var KP-redaktörens bedömning efter en rundringning i stiftet. På en del håll har det rentav gått bättre än någonsin på orter där man tidigare gått till sämjoval – det vill säga inget val alls. Någon annanstans har det funnits en trevlig ketschupeffekt med i slutspurten. Å andra sidan har det trummats ganska hårt för att engagera flera och nya kandidater. Det är bra. Men alla metoder var kanske inte lika lyckade. Med möjligheten att anmäla sig som kandidat centralt via nätet finns det också en risk att den livsviktiga kommunikationen mellan lokalförsamlingen och kandidaten brister från början. Det är trots allt rejälast för bägge att ha en närkontakt med varandra innan jobbet börjar, att ha någon form av samsyn på ramarna för själva uppdraget. Annars lurar besvikelsen bakom hörnet. Det är därför skäl att utvärdera hur den satsningen fungerade. Att ställa upp i valet handlar ändå om att göra en insats för en församling man känner och känner något för. Annars räcker knappast orken.

Vill man spekulera över varför det överlag krävs så mycket fotarbete för att få ihop folk så handlar det om många saker. En av dem är den hårda takt som råder i mångas liv, särskilt för dem som är i den åldern allt ska hända på en gång samtidigt: familj, bostad och karriär. I det snurrhjulet blir tröskeln till att tacka ja till ett frivilligt ansvarsengagemang kvällstid ganska hög.


Ett annat möjligt skäl är den negativa ton i kyrkans medieprofil som handlar om trassliga personalärenden, sviktande ekonomi, komplicerade sammanslagningar. Det besvär man föreställer sig kan drabba en som beslutsfattare står inte i proportion till den status det har att sitta med i organet.


Här har församlingen samma utmaning som kommunerna. Förut fanns det naturligtvis också problem av alla slag, och beslutsfattarna var lika ansvariga i besluten som nu. Men bakom den kritik de mötte fanns ändå en gemensam förståelse och respekt för att de som folkvalda ändå utförde ett uppdrag för det gemensammas bästa. I dag har vi svårt med helheter, samfund, beroenden av varandra överlag och ”respekt” hör till de fulord som luktar underkastelse. Då krävs det mycket för att vilja göra sig synlig. Synlig är sårbar, samtidigt som skotten från ofta osynliga kritiker och nättroll är allt fränare. Det här är ett genomgående drag i vårt samhälle, det får ansvarsbärarnas axlar att svikta ända upp på riksnivå. Det är symptom en sjuka vars konsekvenser vi ännu inte känner fullt ut.


Mot den bakgrunden får vi tacksamt ta emot dem som i måndags ställde sig till förfogande och önska dem och deras församlingar ett gott val.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52