Värderingar har värde i EU

15.05.2014
Kyrkpressen tar i det här numret pulsen på EU-kandidaterna med frågor som handlar om värderingar och tro.

Alla partier har fått samma möjlighet – alla har fått frågorna via sina kanslier och sålunda själva valt att svara eller låta bli. Många har gripit chansen och velat deklarera på vilken värdegrund de står i Europaparlamentet, ifall just de väljs in.

Det är en viktig information till väljarna. Som europarlamentariker kommer de invalda att ingå i ett nytt sammanhang, där gemenskapen blir större och ansvaret bredare än det vore ifall de satt i riksdagen hemma i Finland. Visst, sin nationalitet har de med sig i bagaget – alltid – men de som åker dit med uppdraget att enbart försvara hemlandets intressen är dömda att misslyckas.

På hemmaplan har politikerna de senaste decennierna anklagats för att ha bytt ut sina ideologier mot en strömlinjeformad konsensuspolitik. I EU driver makroplanet dem tillbaka till frågan om värdegrund och övertygelse, vare sig den är politisk eller religiös, och inom de politiska block de ingår i har de denna övertygelse som sitt viktigaste styrinstrument för vilka frågor de vill driva, hur de argumenterar och beslutar. Därför har det faktiskt betydelse vad de tror och tänker.

Hos oss har vi traditionellt skyggat för de intima frågorna om övertygelse. De stämplas ofta som politisk mjukvara av underordnad betydelse.

Därför är det intressant att notera den feedback finländska toppjurister ger unionens lagstiftning när Yle ber några av dem utvärdera vad EU fört med sig för finländskt rättsväsende. De positiva sidorna de räknar upp är pragmatiska: rörelsefrihet, gemensam marknad och en strävan mot enhetliga regelverk. Men skuggsidorna handlar överraskande nog om värden, mjukvaran. Vid Åbo Akademi lyfter Elina Pirjatanniemi, professor i statsrätt och folkrätt, fram att grundläggande mänskliga rättigheter inte har vägt lika tungt som kalla marknadskalkyler, något som synts i unionens åtgärder under den ekonomiska krisen.

Hon får stöd av de andra, som med oro i rösten talar om den ökande polariseringen mellan dem som har och dem som saknar, vare sig det gäller jobb eller pengar. Den polariseringen leder till att kontrollen ovanifrån skärps ytterligare – och emeritusprofessor Matti Mikkola säger rent ut att han sörjer över att beslut har fattats stick i stäv med den nordiska välfärdsmodellen. Den vittrar enligt honom snabbt bort i ett samhälle där de stora är vinnare och de små förlorare. I kriminalpolitiken finns en tendens att medicinera brott med allt hårdare strafflagar. Hela expertenkäten konkluderas i rubriken ”EU-lagstiftningen gav Finland hårda värderingar”. Så blev det innersta trots allt viktigt, ja kanske det viktigaste.

I det ensamma uppdraget har varje EU-parlamentariker därför ett stort ansvar där det gäller att hålla kontakt med den inre kompassen. Den formar framtiden för såväl Pirkko i Kauhava, Witek i Krakow och Javiera i Sevilla. Därför behöver vi faktiskt få veta.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28