Nu är det tid för Afrika

15.12.2011
Afrika har ännu mycket osagt. Det trumpetades ut i populärform av latinoartisten Shakiras slagdänga This time for Africa (ung. Nu är det Afrikas tur) i samband med fotbolls-VM i fjol.
Budskapet gäller fortfarande och på flera plan. Det finns en enorm marknad på den afrikanska kontinenten, inte minst när det gäller informationsteknik. Det har länder som inte dras med kolonialtidens tunga skuggor insett långt tidigare än ekonomierna i väst och norr. Indien och Kina är starka handelspartners, arabstaterna likaså. Förutom att de har hållit sig framme bättre bär de inte heller det stigma av övermakt som afrikanerna värjer sig mot när det gäller axeln väst-nord.

Den osunda pusten av loj överlägsenhet – oftast en totalt fördold sanning för dem som odlar den – dröjer tyvärr också kvar i de religiösa korridorerna. Åtminstone om man får tro afrikanerna själva.
Nyligen samlades representanter för medlemmarna i kommissionen för världsmission och evangelisation (CWME) i Ghana för att fira organets femtioårsjubileum. CWME har drygt tjugo medlemsorganisationer, bland dem sådana anknutna till Kyrkornas världsråd. Såväl katoliker, evangelikala som pingstvänner har fullvärdigt medlemskap. Man kan tänka sig att den salva som av en av talarna levererade fick festfolket att baxna. Samtidigt var den främst riktad till ett blindögt Europa, som inte sett förändringen inom organet under de fem decennier som gått.
Bredsidan kom från teologie doktor Kwabena Asamoah-Gyado som analyserade utvecklingen från 1958, när CWME kom till. Då var uppfattningen att de andliga vingårdsarbetarna kom från nord för att sprida kristendomen i syd. ”Nu har det svängt”, konstaterade Asamoah-Gyado. I dag går evangelisationen från syd till nord  och kristendomens epicentrum ligger i Afrika.

Det här ses inte med blida ögon av de gamla – och i många afrikaners ögon ‑ avkristnade européerna. I den mån de har insett paradigmskiftet det vill säga. Asamoah-Gyados kritik är svidande: ”I Europa anklagas afrikanska immigranter ofta för att utgöra ett socialt problem. Samtidigt ser många av de här immigranterna sig själva tvärtemot som en räddning för kontinenten och är övertygade om att de är utsända med en mission att föra Europa tillbaka till Gud.”

Tillspetsat kunde man dra slutsatsen att de kristna från syd förvirrar och förlamar det religiösa etablissemanget med sin hängivenhet och icke-relation till det som genom århundradenas konsensus blivit politiskt korrekt och ”lagom” i religionsväg på den gamla kontinenten.
Ser man till Finland har de kristna immigranternas snarast tigits ihjäl. En stor del av dem som kommer hit är kristna. Ändå är integrationen av dem och deras tro i folkkyrkan blek, om inte rentav obefintlig. De är en kraftresurs som finns och eventuellt växer – så som brinnande tro ofta gör – innanför eller utanför de gamla kyrkornas väggar.
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00