Att ta ställning i pluralismen

03.04.2014
Årets Den blomstertid nu kommer-debatt har både viktiga och skrämmande inslag. Viktigt är att diskussionen om vilka typer av påtryckning barnen utsetts för idag har kommit igång. I jämförelse med inflytandet från media och kommersiella krafter, i form av krav på att passa in, vara vacker, vältränad, sexig och hård är inflytandet från en och annan psalm rätt marginell. På gott och ont. Skrämmande är dels den hätskhet med vilken vissa, framför allt i de oändliga kommentarstrådarna, vill avfärda religion som amsagor och farliga lögner. Det är som om människorna ansåg att Finlands evangelisk-lutherska kyrka visat sitt sanna jag i framväxten av militant Islam. Måste vi börja tala om religiofobi?
Lika skrämmande är de otaliga kommentarer som går ut på att vi som ”majoritet” minsann inte skall behöva anpassa oss på grund av att det finns människor i Finland med annan eller ingen religion. Denna syn är speciellt problematisk ur kristen synpunkt med tanke på gästfrihetens centrala roll i kristen moral. Självklart skall vi anpassa oss, frågan är hur.

Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainens lösning bygger på en föråldrad bild av samhället. Den gamla liberala modellen där olikheter accepteras i det privata så länge vi hade gemensamma spelregler i det offentliga fungerade så länge samhället var tämligen homogent. Så ser vårt samhälle inte ut mera, och invandringen är kanske inte ens den viktigaste förändringen här. Mera betydelsefullt är det sätt staten konsekvent sedan slutet på 80-talet strävat efter att reducera alla värden till rent ekonomiska. Man behöver inte vara religiös för att tycka att det är något skumt med ett samhälle där sjuka människor är ”kunder” och studenters examina ”produceras”.

JK:s uttalande innehåller ett tankefel som trots allt innehåller fröet till ett vettigare sätt att hantera den religiösa mångfalden i skolorna. JK skriver att religionsutövning är problematiskt ”mot bakgrunden av den offentliga maktens skyldighet att främja opartiskhet”. Att staten ska handla opartiskt i t.ex. religiösa frågor är självklart och en bra utgångspunkt, men det är inte samma sak som att främja opartiskhet. Opartiskhet som livssyn är absurt: ingen människa kan leva med ”jag tar inte ställning” som hållning i livet. Tvärtom, allt moraliskt liv bygger på just modet att våga ta ställning.

Att handla opartiskt kan till exempel innebära att man behöver stöda den som är svagare. I ett genuint pluralistiskt samhälle är det något som inte bara staten bör göra, utan något som var och en bör lära sig. Att ge alla möjligheten att växa upp och leva goda liv snarare än att döma ut vissa grupper beroende på bakgrund eller tro/otro bör väl vara skolans främsta uppgift. Eller med Israel Kolmodins ord: Låt oss den nåd besinna som räcker året om.
Patrik Hagman

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00