Hopp är makt!

30.01.2014
Så står det på disktrasan jag får i julklapp. Stora svarta bokstäver mot svampig och vit bakgrund. Jag håller i den som det skulle ha varit Gud Fader själv som tryckt den med sina stora breda händer och rummet fylls av ett sällsynt himmelskt sken och skulle inte barnens ljudnivå vara som en startande Concorde skulle man nog höra änglarna spela tamburin. Det var så otippat. En existentiell upplevelse mellan plastaskar och krullade snören. En Guds påminnelse och ledning fem före glögg. Utan att jag ens hade beställt den. Jag menar, jag har ju alltid en innestående beställning på skyltar, pilar och tips på riktning liggande på Hennes gigantiska skrivbord men just då och där tittade jag inte längre än till nästa paket och Mercedespraliner.

Hoppet är det sista som överger människan, brukar man säga. Jag vet inte vad som är det sista men jag vet att man alldeles bra kan gå omkring hopplös. Att man kan trampa vatten utan att ens kika mot strand eller sten. Att man kan svälja oändliga mängder saltvatten men ändå flyta.


Alla käcka mindfullnesscitat mot solnedgång som vi har på våra kylskåpsmagneter hjälper kanske om man bara tagit ett litet steg ut i deppighetens dike men på brunnens botten hjälper inget hurtigt, tvärtom.

”Vad kan man göra när man inget kan göra?”var en andakt som stannat i mitt hjärta för evigt. Det var Kent som talade klokt i Karis kyrka och jag satt berörd i bänken. Det var en andakt som var befriad från ängsliga försök att ge svar på människans lidande men som genom att visa på det ogenomträngliga mörkret blev till ljus. Andakten har sjungit i mig när jag mött tröstlöshet och maktlöshet. När död och sjukdom snuddat vid min axel har jag tänkt: vad kan man göra när man inget kan göra? Man kanske inte kan göra det man tänkt och annars gör men hoppet försvinner för den skull inte. Det blir bara till ett annat hopp. En annan glädje, en annan mening. Så möter erfarenheten vetenskapen som faktiskt visar på att de människorna som är flexibla och villiga till förändring klarar motgångar bäst.

”Kristendomen har ingen förklaring till det onda, det bara finns där som något som inte borde finnas. Det kristendomen erbjuder är ett sätt att hantera det onda. Inte ett sätt att förklara, bara ett sätt att uthärda. Det är tacksamheten, den hårda tacksamheten, den ursinniga tacksamheten som man slänger i ansiktet på ondskan.” skriver Patrik Hagman insiktsfullt på bloggen som handlat om hans sons svåra sjukdom och sorgliga död och jag håller en tyst minut i Facebooks kapell. Hopplösheten är ondskans hålögda kusin men kan man bara få kontakt till en gnutta tacksamhet så tänds ofta hoppet, hoppet som har makten över mörkret. Gåvan att vara hoppfull och tacksam är det jag önskar mig mest av allt till nästa jul även om årets disktrasa inte var helt fel den heller.

Maria Sundblom Lindberg

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00