Börjar väckelsen i Helsingfors?

31.10.2013
De senaste årens uttröttande diskussioner kring reformerna av de offentliga strukturerna har tydligt visat hur vi alla tvingas dansa efter de stora metropolernas pipa. Landsbygden töms och mindre kommuner, skolor och sjukhus sätter lapp på luckan, även om de fungerat till belåtenhet. Allt för att Utvecklingen, vare sig den motiveras med ekonomi eller kvalitet, kräver större enheter. Också inom kyrkan.
Men så plötsligt en helt ny och fräsch infallsvinkel: ”Det är klart att förnyelsen börjar i Helsingfors, vare sig vi vill det eller inte!”. Orden är Olli Valtonens, färgstark verksamhetsledare för HelsingforsMission och frontfigur bakom Tomasmässorna, intervjuad i Kp 17.10.

”Avskaffa kyrkomötet och kyrkostyrelsen, och vänd upp och ned på hela beslutsstrukturen!”, fortsätter han frankt. Början kunde ske i Helsingfors, som enligt honom borde bilda en egen och självständig kyrka, med en mosaik av församlingar med olika inriktning.

Medvetet provocerande, förvisso, det medger Valtonen själv. Och inget nytt för den som följt hans verksamhet. Delvis har visionerna ju redan förverkligats i den förening som driver Tomasmässan. Ett samfund som länge varit en allvarlig utmanare, rentav konkurrent.

I sin kritik av kyrkans hopplöst tröga beslutsstruktur har Valtonen självfallet rätt. Den kommer aldrig att klara av de förändringar som nu sker, och på rätt sätt fånga upp den starka religiositet som tränger fram - också, och inte minst, genom städernas asfalt.

För just det känns kanske svårast att smälta: att förnyelsen skulle starta i metropolen, i Helsingfors. Inom kyrkan har väckelserna av tradition ju startat i periferierna. Att avantgardet inom konst och kultur är starkast i urbana miljöer, det hör liksom till nyskapandets natur. Men att också tron skulle förnyas bäst där sekulariseringen är störst, och katedralerna mäktigast? Det hade jag inte väntat mig.

Också Valtonens visioner är såtillvida frukter av metropolmiljön att hans mosaikfunderingar är möjliga bara i de största städerna. På landsbygden och i mindre städer fungerar församlingarna fortfarande med en annan och mer förmodern logik, där man hör till samma gemenskap inte för att man tror på samma sätt utan för att man bor på samma ort, och det inte finns några alternativ. Valtonens liberalistiska modell enligt vilken man borde ”sätta en prislapp på varje själ” är lika metropoldriven som de övriga reformerna i vårt samhälle. Och möjlig bara i storstäder där det finns reell valfrihet ifråga om den församling vi tillhör.

Å andra sidan: att stillatigande följa med hur kyrkan likt ett lydigt offerlamm följer kommunerna till stupstocken, och frivilligt slår sönder de traditionella gemenskaperna – det är inget alternativ. Då måste man våga göra tvärtom, och travestera Thomas Thorild: tänka rätt är stort, men tänka fritt är större.
Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52