Utanför muren

24.10.2013
Ibland händer det att en del av en predikan fastnar i medvetandet och att något som talaren antagligen tänkt som ett sidospår spinner vidare hos åhöraren och blir till en predikan i sig. Det hände mig senast i somras.
Talaren beskrev vilken syn man på Jesu tid hade på områdena innanför och utanför stadsmuren. Innanför den skyddande muren fanns tryggheten. Där fanns lag och ordning, synagogan och kulten, där fanns kulturen och bildningen. Utanför muren fanns vildmarken och obygden, där fanns obildade tölpar, de orena och rövarna. Dit förvisade man de spetälska och där begravde man de döda. Muren skilde både bildligt och bokstavligt talat Obygden från Etablissemanget.

Med tanke på den här uppdelningen är det anmärkningsvärt hur stor del av Jesu verksamhet som faktiskt sker utanför stadsmurarna. Visst, han rör sig också hemvant på städernas gator och i templet, men påfallande stor del av evangelierna utspelar sig uttryckligen utanför stadsmuren och alltså utanför de etablerade kretsarna.

Finns det en lärdom för oss som kyrka att dra här? I vår tid och vår kultur har ju kyrkan helt klart skapat sig en plats innanför murarna. Folkkyrkan är i högsta grad en del av etablissemanget. På sätt och vis är det här säkert bra, ju större kontaktyta vi lyckas skapa till det omgivande samhället desto större chans har vi att föra fram vårt budskap. Men har vi tillåtit oss att bli alltför bekväma och alltför etablerade? Har vi för att bli godkända i de rätta kretsarna givit upp en del av den rebelliska ärlighet och frispråkighet som Jesus stod för? Har vi så till den grad vant oss med det bekväma livet innanför muren att vi tappat bort en del av Mästarens tanke? Skulle vi våga riskera vår plats innanför muren om det krävdes?

Kan man tänka sig en kyrka som inte är en del av det etablerade samhället utan istället utmanar det? Att våra politiker med oro skulle gå till gudstjänsten i samband med riksdagens öppnande, eftersom de inte vet vilka samhälleliga orättvisor som kommer att tas upp i år? Eller att ledarna för vårt näringsliv med visst darr på manschetten öppnade tidningen eftersom man inte kan vara säker på vilka ömma punkter kyrkan tänker sätta fingret på den här veckan? Undrar om vi då inte skulle komma närmare Jesu tanke med kyrkan än vi kommer om vi nöjer oss med att vara en gemytlig stämningshöjare och traditionsbevarare.

När Jesus uppmanade oss att vara ”ljus och salt” tror jag inte han menade ett stämningsskapande värmeljus i en trygg ljusstake och lite lagom sälta till fredagschipsen. Jag tror han hoppas på mera av oss. En obekväm ljuskägla som träffar det man vill dölja och ett salt med sting och bett. En kyrka som vågar leva utanför muren om det fordras.
Mats Björklund

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00