En mänsklig rättighet att tro

05.09.2013
Säg ”mänskliga rättigheter” och de flesta torde nicka med eftertryck. Det vill vi. För de flesta sitter försvaret för yttrandefrihet, åsiktsfrihet och likhet inför lagen djupt rotat i ryggmärgen. Religionsfriheten ingår lika självklart i samma batteri av rättigheter. Av någon orsak omges dess självklarhet ändå av en misstänksamhet, som kommer till uttryck när man börjar peta på vad denna rättighet ska ha för konkret betydelse i liv och samhälle.
FN:s specialsändebud Heiner Bielefeldt är väl bekant med invändningarna, som ofta börjar med resonemang kring vad som ska ha företräde, relgionsfriheten eller de mänskliga rättigheterna.

En logisk kullerbytta, hävdar Bielefeldt. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Den har samma värde och tyngd som de övriga rättigheterna.Religionsfrihet är lika viktig för individen som det är att inte bli diskriminerad på grund av kön, ras eller sexuell orientering. Men märkväl, poängterar han i nästa sats, religionsfrihet handlar om individers rättigheter. Religioner i sig kan, enligt specialsändebudet, inte åberopa religionsfriheten för att slippa bli karikerade eller ifrågasatta. Det är människor som är de rättmätiga innehavarna av rätten att tro, utöva sin tro eller byta tro, enligt artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Att religionsfriheten efter franska revolutionen skuffats ner till någon sorts underkategori av de mänskliga rättigheterna är följden av en tankemässig klyvning mellan det immanenta (inomvärldsliga) och det transcendenta, det vill säga det som ligger bortom den empiriska sinnevärlden.

Kardinaltanken i den syn på religioner som FN slagit fast i artikel 18 är att individer fritt får bekänna sig till teistiska, icke-teistiska, icke-ateistiska religioner lika väl som rätten att inte ha en övertygelse som bottnar i någon av dessa.

Men också i FN:s arbete finns det svårigheter att få religionsfrihetens pusselbit att passa in i dagens tänkande kring mänskliga rättigheter. Det är en utmaning som enligt katoliken Bielefeldt bara växer. Den syns även i generalförsamlingen i det internationella samfundet, där religionsfrihetsprincipen prövas från såväl konservativt som liberalt håll.

Specialsändebudet för religionsfrågor sätter bestämt tummen ner både för Pakistans krav på att religioner bör ges ett slags hedersskydd och för stater som ängsligt sopar ut alla sina religiösa traditioner i ett försök att skapa en religionssteril stat.

Enligt honom ska staten blanda sig i så lite som möjligt –åt bägge hållen. Frågan om man får hålla kvar julfesttraditioner i ett traditionellt kristet land kvitteras med ett ”naturligtvis” – så länge det inte handlar om tvång. Han påpekar i stället att en sekulär stat paradoxalt nog kan bli precis lika repressiv som en icke-sekulär.
Hyperkorrekthet kan också slå över och ta sig uttryck i övertramp i individens rättigheter.
May Wikström

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00