Den senaste tidens stormar har fått mig att tvivla. I försöken att hålla kvar de glesnande skarorna blir man tvungen att ständigt tumma på de egna principerna, samtidigt som de interna grälen blir bara fler och bittrare. I längden går den ekvationen inte ihop.
Samtidigt finns det hoppingivande tecken på att insikten om just detta börjar växa fram, och kanske tvingar oss att dra slutsatserna, även om de smärtar. Jag tänker på de två senaste ledartexterna i denna tidning; Patrik Hagmans 15.8. och May Wikströms 22.8. Utmärkta analyser som tog fasta på väsentligheter.
Hagman konstaterar att politik och religion, trots allt tal om motsatsen, inte alls går att hålla isär. De bottnar ju båda i det viktigaste som finns, det vill säga frågan om vad vi som människor är och bör vara, och vad som krävs för ett värdigt liv. I det förmoderna samhället skiljde man inte åt dem från varandra eftersom de var två sidor av samma mynt.
Det var egentligen först med det moderna samhället det fanns ett behov av att hålla dem isär. I vår lutherska kyrka kodifierat som tvåregementsläran. Men då byggde vi samtidigt in en friktion mellan de två, eftersom det ena regementet allt tydligare tvingas följa efter det andra. Sådan är moderniseringens logik.
Hagman har helt rätt i att vi behöver mer sammanblandning mellan politik och religion, inte mindre. Samtidigt vet vi att den fusionen är dömd att misslyckas, just på grund av moderniseringens mekanismer. Enda alternativet är fundamentalism, det vill säga att vi med våld tvingar ihop de två igen. Exakt det som nu sker på olika håll i världen. Men det vill nog väldigt få. Vi har bitit alldeles för mycket av äpplet för att kunna lyfta upp det tillbaka.
May Wikström bidrar med en likartad insikt: kyrkan håller på att mista uppfattningen om sig själv som en social kropp. I takt med att staten övertagit alltfler av kyrkans åtaganden kvarstår snart en kyrka som enbart tror ”med knoppen”, och inte ”med kroppen”. Det sistnämnda är ju något av all religions utgångspunkt, det vill säga att människor också rent fysiskt samlas kring det som för dem är heligt, och med det som utgångspunkt bildar en gemenskap. Utan den kroppsliga och sociala dimensionen förlorar en församling en stor del av sin mening.
I Räsänen-debattens efterdyningar har det konstaterats att vi inte behöver skilja åt kyrka och stat eftersom de redan är åtskiljda. Struntprat, eftersom de två i så många avseenden hos oss i Norden är ett, vilket också Wikström konstaterar. Jag vet inte om Hagman och Wikström avsåg det så, men jag läser deras inlägg som en vink om att det kanske är dags för en definitiv separation.
Tvåregementslärans bankrutt
29.08.2013
Jag hör till dem som i det längsta trott på folkkyrkan. En statskyrka light som binder samman medborgarna i vårt samhälle, med en kristen värdegrund som bas. Urvattnad, men i alla fall.
Thomas Rosenberg
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"
diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00
Mest läst
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
- Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
Stiftet söker ny diakonisekreterare och två nya kyrkoherdar
BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50
Tara Junker: ”Julafton kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor”
mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00
Han har skrivit om de 250 bönehusen i Österbotten
BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08
”Att få barn har helat mina emotionella sår”
Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort.
9.12.2025 kl. 13:00
”Folk förstår inte vad prästen säger”
SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























