Andaktsfasta

01.08.2013
Det slog mig nyligen att den viktigaste indelningen i kyrkan knappast är mellan ”konservativa” och ”liberala”. Det är indelningen mellan fredagskristna, lördagskristna och söndagskristna. För fredagskristna är det kyrkans samlingar och verksamhet som är viktigast, här symboliserad av fredagkvällens ungdomssamling. För denna kategori är det här, samt i konfirmandundervisningen och i olika grupper, kretsar, körer som kyrkan gör det viktigaste jobbet.
För lördagskristna är det kyrkans förrättningar som står i centrum. Det är här kyrkan möter ”vanliga församlingsmedlemmar” i samband med vigslar, dop och begravningar då de allvarliga samtalen om viktiga saker förs.
För söndagskristna är det gudstjänsten, högmässan primärt, som är kyrkans centrum.

Något säger mig att det här är kyrkans nästa stora strid, viktigare än frågan om kvinnliga präster, en strid de flesta börjat tröttna på, och frågorna om enkönade äktenskap, en kamp som har lite gnista kvar. Inte minst för att det finns fredags-, lördags- och söndagskristna i alla grupper, läger och rörelser i kyrkan.

Och med krympande ekonomiska resurser är risken att dessa tre riktningar börjar ställas mot varandra. Ska kyrkan spara pengar genom att sparka ungdomsarbetsledaren, börja ta betalt för dop i hemmen eller skära ner antalet gudstjänster?

Självklart är det inget som säger att dessa tre riktningar måste ställas emot varandra. De kan till exempel ses som en arbetsfördelning eller som tre sidor av samma mynt som stöder och kompletterar varandra.

Jag tror dock att det finns alla orsak att aktivt arbeta på att hålla ihop dem i preventivt syfte.

Att integrera lördagen och söndagen är inte svårt. Framför allt dopen kunde gradvis flyttas till söndagen, det vill säga bli en del av församlingens högmässa, så som man gör i Norge. Det skulle klargöra vad dopet handlar om – välkomnandet av en ny medlem i församlingens gemenskap.

När det gäller fredagen har jag ett lite radikalare tips: att skippa ”andakten på slutet”. I många typer av verksamhet, om den så riktar sig till småbarn, ungdomar eller pensionärer, fungerar andakten som ett sigill på verksamheten som gör det till godtagbart ”kyrklig” verksamhet.

Inget fel på andakter i sig. Men om vi för en tid gick in för att inte använda detta bekväma trick, skulle vi tvingas tänka efter på vilket sätt det vi gör verkligen är kyrka, på vilket sätt det visar världen på Guds rike och hurudan den Gud vi tror på är.

Kanske det skulle visa sig att inget problem föreligger – att exempelvis en trygg miljö där man inte behöver leva upp till samhällets krav är precis vad tonåringar behöver för att förstå vad vi menar med ”kärlek”. Eller så skulle vi märka att ingenting skiljer församlingens kör från arbetarinstitutets. 

I vardera fallet skulle experimentet vara klargörande.


Patrik Hagman

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00