Ålands kyrka

11.04.2013
När ribban på sina håll höjts till 50 000 invånare som minimun för den förvaltningsenhet som hittills kallats kommun är det dags att ta en titt på Åland som med sina 29 000 invånare inte bara håller i gång ett välmående samhälle utan också klarar av att stifta egna lagar. En följd av självstyrelsen är att alla sexton åländska kommuner finns kvar med allt vad det innebär av lokal demokrati. Det har varit möjligt genom att tunga bitar som hälsovård och högre utbildning förts över på landskapet.
Kyrkan på Åland är däremot inte självstyrd och församlingarna har av ekonomiska skäl slagits samman till tio. Alla kvarvarande små församlingar i kyrkan är åländska och allt talar för att Åland småningom bildar en enda kyrklig samfällighet.

Den utvecklingen går stick i stäv med den kommunala och har satt fart på diskussionen om en ökad kyrklig självstyrelse. Som en första konkret åtgärd hoppas man på ett minidomkapitel, en ledningsgrupp under en landsprost, som kunde ta över en del beslut gällande Åland. Landsprost är den titel som åländska kontraktsprosten Valdemar Nyman tog sig på eget bevåg. Han var en kulturpersonlighet av rang som talade visionärt om Ålands kyrka. Men han avskydde byråkrati och hans vision innehöll lika få konkreta lösningar som Jomalateserna, den färska opinionsyttring som i nymansk anda talar för en självstyrd åländsk kyrka.

De små församlingarna på Åland har varit redo att betala priset för sin självständighet i form av hög kyrkoskatteprocent, den dominerande församlingen Mariehamn har haft stabil ekonomi med en lägre skatteprocent. I en kyrklig samfällighet blir inte bara all egendom gemensam utan också kyrkoskatteprocenten blir densamma. Oviljan hos tätorten att betala för periferin är emellertid inget specifikt åländskt problem.

I den åländska självstyrelserevision som är på gång sägs heller inte ett ord som kunde tolkas som intresse för kyrklig självstyrelse. Men en sak borde den ta upp. Ålandstidningen kritiserar i en ledare att Jomalatseserna inte säger något om vem som ska ha ansvaret för de åländska medeltida kyrkorna. Ett svar är klart, blir det en enda åländsk kyrklig samfällighet är det den som blir den juridiska ägaren.

Redan nu  pågår en dragkamp mellan landskaps- och riksmyndigheterna om vem som ska stå för den kulturhistoriska kompetensen när det gäller kyrkorna. Men som Benita Mattson-Eklund säger i Ålandstidningen, en kulturminnesmärkt kyrka är inte bara en lokal klenod utan också en tickande ekonomisk bomb. I takt med en vikande kyrktillhörighet ställs frågan vem som ska betala.

Landsprosten Nyman hade sitt svar klart. De åländska kyrkorna skulle vara landskapets egendom. Men hela 13 procent av Finlands medeltida kulturbyggnadsskatt finns på Åland, främst som kyrkor. Landskapet måste ställa frågan om man i framtiden kan ta över ansvaret när beräkningsgrunden för bidragen från riket är 0,45 procent.
Rolf af Hällström

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42