Som livmoders-bibliotek

14.03.2013
För någon vecka sedan lanserade opinionsbildare i svenska Centerpartiet ett ”idéprogram” som bland annat ville införa månggifte i Sverige. Nu meddelas att en majoritet av Statens medicinsk-etiska råd vill tillåta surrogatmödrar i Sverige.
Det här följer ett mönster, välkänt i Sverige sedan 60-, 70-talet och framåt. Allt mer extrema förslag lanseras inom olika områden. I vissa fall blir de ideologiska testballonger. I andra fall blir de verklighet.

Ett exempel. Det tidigare sexuellt rätt bigotta Sverige blev på 60- och 70-talet plötsligt ”frigjort”. Dåvarande justitieministern Geijer (s) såg att den så kallade tidsandan förändrades, tillsatte en ny Sexualbrottsutredning. ”Fördomar och tabun” skulle ersättas med ”öppenhet”. Bland annat skulle incest avkriminaliseras.

”Pedofili med egna eller andras barn skulle helst inte alls åtalas.” I tidningars söndagsbilagor kunde man ”läsa om mysigt familjeliv där mamman kom med kaffe till pappans och dotterns kärleksbädd”. (G.Hägg, Välfärdsåren s. 279–80).

Synen på just pedofili skärptes så småningom. Men mycket annat, som bara några år tidigare varit otänkbart, blev steg för steg både tänkbart och genomfört. Till exempel lärarfria lektioner om analsex till 15-åringar i skolan. 

Det tidigare otänkbara gjordes till norm. Synen på homosexualitet förändrades steg för steg. Så småningom fick vi en öppet homosexuell kvinnlig biskop.
 
Svenskarna var till exempel friskare än någonsin och levde längre, men var mer sjukskrivna än någonsin. Få tyckte att det var konstigt.

Opinionen blev en ”kravmaskin”. Den s-märkte författaren Anders Isaksson beskrev detta så här: ”Alltid MER, aldrig NOG.”

Man talar om Sverige och dess folk som ”Lagom-landet” och ”Mellanmjölkslandet”. Och visst, en ganska stor del av folket förefaller vara ganska normala människor. Ändå är Sverige på många sätt extremt.

Och nu är det alltså dags igen. Härom veckan var det centerns förslag om månggifte. Nu föreslår alltså Statens medicinsk-etiska råd ett ja till surrogatmödrar.

Majoriteten i rådet förklarar att de därmed ”tar hänsyn till senare års värdeförskjutningar”. (Precis som när staten 1972 trodde det blivit okej att säga ja till pedofili ”inom hemmet”. Min anm.)

Lyckligtvis finns en minoritet (som ovanligt nog består av Kristdemokraterna och Vänstern) som säger nej. Och det tycks växa fram en allt starkare opinion även bland allmänheten.

Mia Fahlén, ordförande för Sveriges kvinnliga läkares förening säger: ”surrogatmödraskap öppnar för en syn på kvinnor och barn som varor, och kvinnor som behållare”, och hon talar även om ”människohandel”. Andra talar om synen på ”kvinnan som livmodersbibliotek”.

Göran Skytte

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00