Judar är vi allihopa?

07.03.2013
Få böcker har irriterat mig så mycket som dessa. Och ändå läser jag dem alltid med behållning. Jag tänker på Mikael Enckells essäsamlingar: den senaste i raden, Perspektiv från andra sidan, och före den Om konsten att älska skriften. Böcker där Enckell med en envishet som närmar sig besatthet borrar sig in i vårt förhållande till judarna och det judiska.
Jag blir irriterad inte så mycket över att böckerna är tunglästa, med sina långa och snåriga meningar, som över att Enckell har något viktigt, men också obehagligt och smärtsamt, att säga. För det bär emot att acceptera att antisemitismen ligger på lur hos oss alla. Men också dess motpol filosemitismen, det vill säga kärleken till det judiska och allt det judendomen står för. Något som hos Enckell i första hand ska tolkas symboliskt, det vill säga det judiska som en representant för en djupare sanning i dig och mig. En kraft lika stark som det omedvetna hos Freud. 

Enckell är inte bara författare utan också psykoanalytiker. I sina böcker lägger han sig själv på divanen och analyserar sin längtan inte bara efter sin mor (som försköt honom när han var liten) utan också efter en Mor i överförd bemärkelse, i form av den visdom som finns förborgad hos Bokens folk.

En av hans tankeväckande teser är att det finns klara paralleller mellan judendomen och psykoanalysen. Inte för att många av de stora psykoanalytikerna varit judar utan för att bägge uttrycker något väsentligt om vårt beroende av det förflutna. Och omvänt: att antisemitismen som attityd hör ihop med vår fruktan för detta omedvetna, och för komplexiteten och mångtydigheten i tillvaron. Aggressionerna gentemot det judiska skulle alltså bottna i att vi på ett omedvetet plan blir provocerade av en kultur så djupt förankrad i traditionen, och samtidigt så stolt och fri.   

Fascinerande, javisst. Men samtidigt irriterande, inte minst det särartstänkande och de exklusivitetsanspråk som nästan alltid hör ihop med diskussioner kring det judiska. Vi känner igen det från snart sagt varje inflammerad debatt i offentligheten, det vill säga hur svårt det är att beröra frågor kring judendomen utan att diskussionen går i lås. Ingen nation kan ju ha någon gudagiven rätt att betrakta sig som utvald och exklusiv – om därmed avses att man alltid har mer rätt än andra. En sådan självuppfattning kan ju inte leda till annat än spiraler av ömsesidig misstro, och göra konflikterna till en självuppfyllande profetia.

Trots dessa reservationer är de vindlande Enckellska resonemangen fascinerande att följa eftersom han blottar avgrunder i oss alla. Vi är inte så fria som vi tror utan djupt beroende av våra förfäder, både bokstavligen och bildligen.

Naturligtvis är det provocerande. Men hur paradoxalt det än låter blir jag glad över att drabbas av Enckells besatthet. Och att tvingas reflektera över de irriterande frågor han ställer.


Thomas Rosenberg

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00