Ambitiös eller girig?

28.02.2013
För några veckor sedan råkade jag höra ett program om girighet i radion. Bland annat konstaterade man i mitt tycke lite väl lättvindigt att ”företagande bygger på girighet”. Företagare drivs av vinstbegär och därmed av girighet.
Jag gillade inte den här förenklingen riktigt. De flesta av oss godkänner att om man vill åstadkomma något i livet måste man ha ambitioner. Vill man bli bättre i sitt arbete, nå framgång som idrottare eller något annat måste man sträva framåt och uppåt. Vill man bli en framgångsrik företagare måste man på samma sätt ha ambitioner och de ambitionerna måste ta sig ekonomiska uttryck.

Man kan jämföra med en facklig löneförhandlare som eftersträvar bättre villkor för sina medlemmar. Det handlar inte om girighet utan om att vara ambitiös och göra ett bra jobb, låt vara att det mäts i ekonomiska mått. Både företagaren och löneförhandlaren kan lika väl som skådespelaren och idrottaren drivas av ambitionen att bli bättre, skillnaden är bara att för de två första mäts resultatet i pengar. Strängt taget är drivkraften ändå densamma. Det är med andra ord skillnad på att vara girig och på att vara ekonomiskt ambitiös.

Men efter ett tag började jag tvivla på den här distinktionen. Sist och slutligen handlar det ju om att få ihop mer pengar i alla fall, oavsett vad jag väljer att kalla det. Är det jag väljer att beteckna som ”ekonomisk ambition” ändå sist och slutligen bara en finare etikett för girighet? Vi säger ibland saker i stil med ”jag kräver inte så mycket, jag vill bara ha det som andra har”. Men är det faktiskt så enkelt?

Och för att dra tanken ännu ett steg längre; är de höga ambitionerna på andra områden i livet (idrott, arbete, politik, kultur med mera) också bara en annan form av girighet? Jag kan träna, arbeta eller engagera mig i samhällsfrågor av intresse och kärlek till konsten, men jag kan också göra det av själviska skäl: för att få synas, briljera och få mer inflytande. Varför är höga ambitioner på ekonomins område förkastligt medan höga ambitioner inom kulturens eller idrottens sfärer är positivt och lovvärt? Strängt taget är ju drivkraften bakom fenomenen densamma.

Gränsen mellan sunda ambitioner och osund girighet verkar bero på vilka motiv jag har för mina ambitioner. Vad är det som driver mig? Vad driver dig?
Mats Björklund

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00