Tron ges vikt i skolan när religionsundervisningen tänks om

15.01.2026
Tron ges vikt i skolan när religionsundervisningen tänks om
Foto: Unsplash–Getty Images

FRÅN BÅDE höger och vänster vill vårt moderna Finland göra om skolornas religionsundervisning. De två senaste undervisnings­ministrarna, Li Andersson (Vf) och nu Anders Adlercreutz (SFP), har lagt mål i frågan.

Adlercreutz vill skapa det gemensamma skolämnet religions- och livsåskådningskunskap. Det blir i så fall ett nytt skede i den historiska metamorfosen av religionsundervisningen.

I våra skolor har vi vant oss vid att majoritetens religionsundervisning är konfessionslös, men i praktiken strukturellt en rest av den lutherska enhetstron.

Livsåskådningskunskap har varit det alternativa och, fortfarande, lite småoppositionella valet för vårdnads­havare som betraktar sig som lite mera rationellt orienterade.

Adlercreutz vill smälta ihop ämnena igen. Med det krymper också det att barn ur mindre, och mera sällsynta trosriktningar har rätt till egen undervisning i skolan om vad man där hemma egentligen tror på. Hellre ska barnen nu lära sig om varandras livsvärden, tro och religioner tillsammans.

"Lär barnen att religion både ska kunna undersökas vetenskapligt – och utövas av hela hjärtat."

EN VIKTIG nyans i det nya förslaget är att religioner och kunskap ges betydelse. Det andas att skolelever under överskådlig tid behöver kunna religioner och idétraditioner – sin egen, sin släkts, sitt hemlands. Och samtidigt ska de förstå hur andra barn i klassen, och i världen, lärt sig se på livet.

Bra religionsundervisning lägger också grunden för att religion kan undersökas, beskrivas och ifrågasättas vetenskapligt och akademiskt – samtidigt som man av hela hjärtat också kan utöva den, tillbe, förtrösta och vara glad i den.

Old school, om uttrycket tillåts, är sjuttitalsresonemangen i sammanhanget om religion som vidskepelse och ovetenskap som ska dö ut, om dock de sista anhängarna har rätt till service tills deras före­ställningar i världshistorien slutligt somnar in.

KRING SKOLAN odlar många den märkliga blomstertidsfobi där inga referenser till religionsutövning, inget halleluja eller inshallah, får förekomma i skolans sfär, inte ens enstaka gånger, tillfälligt eller ceremoniellt.

Men det är som att säga att musikundervisningen inte får leda till att tonåringarna på våravslutningen ger sig hän på scen med in­övad rap och skrämmande ryck i kroppen.

Eller att modersmålstimmarna inte får leda unga till att skriva dikter och läsa dem högt inför andra så att unga själar skälver, poetiska knoppar brister och någon blir emotionellt väldigt störande berörd.

SÅ HAR VI frågan om det går så att barn ur de religiösa minoriteterna i vårt land inte får undervisning i sin egen religion. Eller alltså: att barn utanför skolan istället indoktrineras för livet i radikala moskéer och kristna sekter.

Där torde en god undervisning i skolan om vad god och sund religion är vara den bästa grunden för livet – precis som vi redan har lärt barnen att vara skickligare faktacheckare på nätet än vi vuxna.

Det vore inte heller till skada om flera små samfund vid sidan av skolan skulle utveckla mera undervisning för sina unga om vad just deras ärvda tradition unikt kan tala om i vår tid. Kyrka blir allt för ofta gudstjänst, ceremonier, och allmän samvaro – men inte så ofta en lärande idégemenskap kring resonemang och värderingar.

Jan-Erik Andelin

PERSOLIGT. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23

äktenskapssyn. Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas. 7.8.2020 kl. 10:12

katastrofhjälp. Kyrkans utlandshjälp har beviljat 50 000 euro från sin katastroffond till dem som drabbats av explosionen i Libanons huvudstad Beirut. Utlandshjälpen inleder också en insamling till förmån för hjälparbetet. 6.8.2020 kl. 16:52