Innan betalkanalernas tid var tv-tittandet en gemenskapsfaktor i samhället. Samma program snurrade i de flesta familjers vardagsrum och dagen efter kunde man i skolan prata med kompisarna om vad som utspelat sig i t.ex. Columbo eller Happy Days. Kulturkrockar uppstod endast då jag träffade österbottniska kusiner som hade tillgång till Sveriges tv och därför pratade om helt andra program. Ännu i dag finns det enstaka program och serier som lyckas samla stora skaror, men allmänt taget har mängden program och avgiftsbelagda kanalpaket bidragit till att samhällets ökade mångfald och polarisering också återspeglas i tittarnas beteenden.
Det gemensamt upplevda svetsar oss samman, eftersom det skapar en referensram mot vilken vi kan spegla det som vi ser eller upplever. Den här vardagliga insikten har en tillämpning också i kyrkan. Det religiösa språket, de bibliska berättelserna och symbolerna, liturgin, sångerna och musiken känns viktiga och värdefulla för den som vuxit in i dem. En av kyrkans viktigaste uppgifter är uttryckligen att hålla traditionerna om vad Jesus sade och gjorde levande. Genom att ta del av det här gemensamma arvet får människor en referensram med vars hjälp de kan se på sig själva i den kristna frälsningshistoriens ljus.
Men alla gemenskapsstärkande faktorer har tyvärr också en avigsida: även om de förenar många människor finns det alltid andra som lämnas utanför, därför att dessa inte kan, inte vill eller inte ges möjlighet att vara en del av gemenskapen. Det som känns tryggt för den ena kanske upplevs som ett hinder av någon annan. Traditionerna är livsviktiga, men vi måste akta oss så att de inte utvecklas till självändamål som snarare döljer budskapet än förmedlar det. Jesus kunde vara radikal både i sin trohet mot skrifterna och i sin omtolkning av dem, när kärleken till en vilsen och nedtyngd medmänniska krävde det. Här har vi vår förebild
Gemenskap med öppen dörr
17.01.2013
Ett barndomsminne: nyårsdagens mottagning i biskopsgården är över och pappa skyndar upp för trappan för att se på andra omgången av backhoppningstävlingen. År efter år följde vi med hur det gick för Tauno Käyhkö, Jari Puikkonen, Matti Nykänen och allt vad de hette.
Björn Vikström
Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Mest läst
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
Vad ska man göra av tomheten?
Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31
Åtta kyrkor och kapell kan avvecklas av kyrkan i Helsingfors – Petrus väjer tillfälligt
kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33
Domstol: Pia Kummel-Myrskog får behålla Petrustjänsten – besvär förkastade
domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03
”Jag är ingen glansbild – det ger större redskap och förståelse när jag möter andra”
NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade.
19.11.2025 kl. 08:00
”Jag älskar att skapa nya färger och upplevelser i gudstjänsten”
musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb.
5.11.2025 kl. 20:13
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























