"Tårar är det mest påtagliga och ändå det mest gåtfulla beviset på våra emotionella liv”

17.04.2024
Christa Mickelsson  är redaktör på Kyrkpressen.

När jag som 24-åring var gravid grät jag bara en enda gång. Min man var uppriven: vad var det för fel på mig? Han kunde inte förstå att jag, som nästan aldrig fällde tårar, grät över ingenting.

När jag väl blev mamma grät jag, när jag höll min dotter i min famn för första gången. Efter det kunde jag inte titta på en förlossningsvideo, när det nya heliga livet föds, utan att försynt torka mina tårar. Samma gäller än idag, men nu kan jag inte ens se på ett djur som föder utan att gråta.


Vi gråter då vi inte kan hantera våra komplexa, överväldigande känslor och när vi inte är kapabla att fullständigt artikulera våra (ibland blandade) känslor.

Vi gråter då vi inte kan hantera våra komplexa, överväldigande känslor och när vi inte är kapabla att fullständigt artikulera våra (ibland blandade) känslor.

Vi gråter av sorg, av frustration och nederlag.

Vi gråter av lycka, av glädje och av stolthet.

Vi gråter av skam, av ånger och genans.

Vi gråter av kärlek och av olycklig kärlek.

Vi gråter av fasa, av upprördhet och av desperation.

”Tårar är det mest påtagliga och samtidigt det mest flyktiga, det mest uppenbara och ändå det mest gåtfulla beviset på våra emotionella liv”, skriver den amerikanska författaren Tom Lutz i boken Crying: A Natural and Cultural History of Tears.

Han frågar sig varför tårar har ansetts vara heliga. Och även om vi tror att vi vet varför vi gråter, varför slutar vi plötsligt gråta? Tårarnas mysterium ligger inte bara i själva deras ankomst – mysteriet ligger också i deras tendens att plötsligt upphöra.

Tårarnas mysterium ligger inte bara i själva deras ankomst – mysteriet ligger också i deras tendens att plötsligt upphöra.

Lutz skriver att människors tårar har varit centrala för religion, poesi och fiktion genom alla tider, men anmärkningsvärt lite har skrivits i ett försök att förklara och förstå tårarna själva. Kanske har ingen annan grundläggande mänsklig aktivitet fått så lite uppmärksamhet, tänker Lutz.

Även om mina tårar var sparsamma mellan att jag var tonåring och 25-åring, kom mina tårar ikapp mig i vuxen ålder. Livet, ni vet.

Christa Mickelsson

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19