Kyrkan mitt i byn talar om för oss att vår samhälle bygger på kristen grund. Kyrkobyggnaden påminner oss om det himmelska mitt i all brådska och stress. På samma sätt som moskéerna påminner muslimerna om vikten av bön och andligt liv.
Här, i öknens utkant, saknar jag en kyrka att sticka mig in i. En kyrka som erbjuder stillhet och helighetskänsla. Vår senegalesiska unga lutherska kyrka har inga stora kyrkor och kommer knappast att få stora katedraler, det har de inte råd med. Vi samlas i kyrksalar till mässa och gudstjänst och det fungerar bra, trots plastblomster och i mina ögon fula dekorationer. Men jag saknar det heliga rummet. Ibland då jag har ärenden att uträtta inne i centrum av Dakar brukar jag smyga mig in i den katolska katedralen, göra mitt korstecken och sätta mig ner på en bänk under valven. Där i den stora kyrkan som känns sval efter vandringen i solen, i det något skumma ljuset, är det en lisa för själen att sitta och meditera och tala med vår Herre.
Jag älskar att sitta i Kronoby kyrka. Den är ingen katedral men en kyrka byggd, som jag brukar tänka, av mina förfäder. I kyrkvalven finns bönedoften av farmors böner kvar. Det känns i väggarna att här är jag hemma. Likaså älskar jag Sacre Coeur-kyrkan i Paris. Inte för dess fina utsikt över Paris eller spektaklen runt omkring, utan för att den är en bönekyrka. Nötta bönepallar talar om att människor i många hundra år sökt sig till kyrkan för att möta sin Herre. Vid Maria-altaret samlas många kvinnor. Kanske de, som jag, brukar bära fram sina barn inför hennes Herre. Det finns en doft av helighet i dessa kyrkor.
Tänk om kyrkan inte tog hand om sina byggnader, tänk om de skulle rivas eller säljas. Vart skulle vi då gå? Visst, vi kan be och vi kan mötas i de allra enklaste förhållanden. Vi kan mötas i hem och ute i naturen. Men för mig är kyrkorummet ett rum där jag anar det gudomliga, där jag kan känna tidigare generationers Gudslängtan och förena mig med den.
Alla religioner behöver ett speciellt rum där man samlas, där man utövar sin tro. Vi får vara stolta och tacksamma för våra vackra kyrkor och katedraler. De är byggda för Gud och Hans hjord. Kyrkobyggnaden påminner oss om vår kristna identitet, vare sig vi vill det eller inte. Jag läste någonstans att Norden numera hör till de mest sekulariserade regionerna i världen. Kanske kyrkan med sina torn kan få påminna oss om var vi hör hemma. I vår mångkulturella värld är det livsviktigt att veta det. Så ta väl hand om våra kyrkobyggnader, trots att de kostar.
En plats med doft av helighet
01.11.2012
Ibland hörs negativa röster om att kyrkan bara bryr sig om sina fina, dyra byggnader. Jag undrar om de som häver upp sina röster i ärendet har tänkt på hur viktiga kyrkobyggnaderna är för vår identitet, för vår tro och för vårt själsliv.
Ann-Katrin Store
Förr var jag yngst, nu äldst. När hände det?
ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00
Han skrev boken om gospelns guldår
gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesuspopens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00
Berättelserna lever kvar i väggarna
INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32
Camilla Ekholm vald till domprost i Borgå
domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52
Kyrkomötet: Konservativa frågade efter väckelsernas rättsskydd i kyrkan
KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32
Höstdagarna 2025: Gemenskap fortfarande det viktigaste
HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30
Svenska enheten KCSA ser ut att överleva reformen vid Kyrkostyrelsen
kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54
Lyssna på Susanna Sandells nyskrivna dopsånger på svenska
musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42
De förlorade sin dotter Laura – men mitt i det nattsvarta mörkret kom Jesus in i deras liv
sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18
Jakobstadsherde har sagt upp sig – ”Jag har fått en ny kallelse”
KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22
”När vi försökte få henne till skolan kröp hon upp i sängen och försökte göra sig så liten som möjligt”
SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro.
29.10.2025 kl. 13:20
Väckelserörelser åker ut – friare för församlingarna att styra kollekterna
KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44
Matteus märker av en förändring – kyrkan är i ropet och kristen tro är inte längre något pinsamt
unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29
Biskopens son lämnade in besvär om tjänst vid domkapitlet
BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58
Rasmus Forsman: ”Programmet ska bidra med en tanke som får någon som inte är så kyrkvan att tänka till lite”
radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman.
27.10.2025 kl. 09:42
Ett väl levt liv här på jorden är ett liv som förbereder oss för evigheten
betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37
Oroliga diakoniarbetare uppvaktade minister: Nedskärningarna syns i generationer
diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34
Lucas Snellman och Amanda Audas-Kass tänder ljus för dem vi saknar
Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26
De fick igång hans hjärta med en defibrillator – "Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig"
HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00
Mikael Ahlskog miste en vän – och kände skuld
Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























