"Våra gener kanske möjliggör och begränsar vår godhet och vår ondska"

08.02.2023
Maria Sundblom Lindberg är psykoterapeut, präst och publicist.

Hur många kvällar har jag inte suttit uppkrupen i en obekväm kökssoffa och ivrigt snackat om människan är ond eller god? Många. Hur många timmar har jag inte slitit analytikerns divan och trasslat på med samma fråga? För många. Jag har också ägnat en stor del av mitt vuxna liv åt att studera godheten och ondskan men filosofiska och teologiska resonemang lockar inte på samma sätt längre.

Ärligt talat undviker jag ofta de här samtalen för att de så sällan leder till annat än till frustration och cirkelresonemang. Kanske jag har förändrats som människa men forskningen har också gått framåt på 5 000 år, och idag söker jag mig därför allt oftare till biologin med mina existentiella grubblerier.

Inom neurovetenskaperna kan jag plötsligt räta ut mina frågetecken kring varför vissa människor kan göra andra illa medan andra bara vill göra gott. Den evidensbaserade forskningens resultat ger mig inte bara inre frid och förståelse, den leder också till någon form av försoning. Försoning och acceptans.

Inom teologin och filosofin hamnar man alltid tillbaka till grundfrågan om människan har en fri vilja och om varför Gud nu inte ingriper om hen ändå finns.

"Dessutom finner jag plötsligt en märklig vila i fakta. Vila i förklaringen att våra gener kanske möjliggör och begränsar vår godhet och vår ondska."

Inom biologin är diskussionen mera linjär. Dessutom finner jag plötsligt en märklig vila i fakta. Vila i förklaringen att våra gener kanske möjliggör och begränsar vår godhet och vår ondska, att våra hormoner är en del i det som påverkar vad vi gör och varför vi låter bli. Det är kanske så att den som inte är riktigt schysst kanske inte ens förmår att vara snäll för att hens amygdala är ovanligt liten.

Med en biologisk tolkningsmodell kan andras kränkningar förklaras med en underutvecklad pannlob och jag blir genast mindre besviken. Ni förstår säkert att jag drar diskussionen till sin spets men i familjelivet och i den slitiga vardagen är det varken Job eller Augustinus som konkret kan hjälpa mig att hantera illviljan runt köksbordet. Allt har sin tid och den biologiska tiden för mig är tydligen nu.

Men får teologen byta tolkningsram? Kan akademikern tro?

"Men får teologen byta tolkningsram? Kan akademikern tro?"

På samma sätt som jag inte använder Bibeln för att förstå hur världen skapades så använder jag inte heller teologisk litteratur från medeltiden för att förstå hjärnans funktioner.

Jag vet att människan har inprogrammerade behov av trygghet och samhörighet men det utesluter inte tron på Guds existens. När jag till natten stänger boken om spegelneuroner knäpper jag ändå mina händer. Att vara vetenskaplig är inte detsamma som att inte vara religiös och fast hoppet och kärleken finns i mina signalsubstanser kan de samtidigt också finnas i mitt hjärta. Inuti mig pågår en ständig dialog. En högljudd diskussion mellan olika sätt att uppfatta livet.

Maria Sundblom Lindberg

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

statistik. I fjol ökade gudstjänstbesöken i lutherska kyrkan i Finland till cirka 3,3 miljoner besök. Nattvardsgästerna ökade med cirka sex procent, meddelar Kyrklig tidningstjänst. 24.2.2026 kl. 13:42

kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20

REGNBÅGSMÄSSA. Den 6 maj ordnas den första regnbågsmässan någonsin i Esbo kyrkliga samfällighet – på svenska och finska. – Vi hoppas att alla ska nås av budskapet att du är älskad som den Gud skapat dig till, säger Heidi Jäntti. 29.4.2022 kl. 16:08