Dags för personförsamlingar

25.10.2012
Det är kommunalval på gång trots att alternativen i de stora frågorna står vidöppna. Kommer den egna kommunen att finnas kvar och hur ska den dyraste biten, sjukvården, organiseras? Samtidigt har Kyrkostyrelsen öppnat spelet om församlingarnas kommande förvaltningsmodell. Församlingsgränserna ska fortfarande följa kommungränser som ingen vet hur de kommer att dras. Ur finlandssvensk synpunkt betyder utspelet att debatten är igång med dåliga och försämrade alternativ.
Kyrkans medeltida socknar har varit basen också för den kommunala strukturen. Kyrkoherden satt ordförande i sockenstämman till 1865 och så sent som år 1925 kom den lag som slutligt skilde kommun och församling åt. Gustav Vasas löfte att betala för domkapitlen drogs in först år 1997.

Är det dags att gå ännu ett steg längre och frikoppla också församlingsgränserna från de kommunala förlagorna? Parokialprincipen är en nagel i ögat på svenskarna i förskingringen som velat höra till den finlandssvenska stiftet.

Biskop emeritus Gustav Björkstrand som gjort den språkkonsekvensutredning som Kyrkostyrelsen lämnade ogjord konstaterar ett det är dags att börja fundera på det svenska stiftet som en icke-territoriell enhet. Inte som dagens lösning men på sikt. Redan nu följer två av församlingarna i Borgå stift inte parokialprincipen: både rikssvenska Olaus Petri och Tyska församlingen har hela landet som terrirorium.

Att gå över till pesonmedlemskap är ingen ny tanke. Redan för hundra år sedan diskuterade man ”det svenska stiftet” som en icke-territoriell enhet. Det blev Borgå stift.

Ordet socken kommer från ”söka sig till”, de som söker sig till en viss kyrka. I dag är kyrksamheten svag men till exempel vid konfirmationer är kyrkan välfylld. Majoriteten saknar den lokala anknytningen, det är andra orsaker som får dem att söka sig till just denna kyrka. För en majoritet är det uppebart kyrkan de vill tillhöra, inte nödvändigtvis en specifik församling.

Ett personmedlemskap i kyrkan skulle öppna helt nya strukturella möjligheter. På finlandssvenskt håll finns ett tryck mot personförsamlingar, men på finskt håll är man emot. Inte bara av språkliga skäl, det finns också en misstänksamhet mot att öppna portarna för församlingar på ideologisk bas. Bland våra väckelserörelser kunde det finnas intresse att den vägen öka sin självständighet.

Frågan är också om den finlandssvenska solidariteten räcker till? I dag får församlingarna själva lokalt bestämma sin skattesats. Det är inte självklart att huvudstadsmetropolens församlingsbor gillar att få sin skatteprocent höjd från 1 till kanske 1,45 procent.

När den lokala förvaltningsmakten naggas i kanterna finns det också risk för att man ute i bygderna drar ner rullgardinerna och biter sig fast vid det nuvarande där man betjänar en allt mindre del av församlingborna till ett allt högre pris.
Rolf af Hällström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00